Vi har noterat att Uppsala kommun gärna ställer upp på utmaningar som ”Bästa cykelstad”, ”Bästa klimatstad”, och så vidare. Är man också beredd att anta utmaningen att bli ”Bästa äldreomsorgskommun”? En utmaning som heter duga eftersom det är lång väg att vandra.
I UNT har vi kunnat läsa en artikel 11/6 och en insändare 5/10 om brukarnas upplevelser i Svartbäckens hemvårdsområde. Men det är nog inte det enda problemområdet i Uppsala.
Vi konstaterade för ett år sedan att Uppsala kommun låg långt ner på listorna i Socialstyrelsens årliga ”Öppen jämförelse av Vård och Omsorg om äldre”. Hur blev 2018? Inte mycket bättre. I ”Bemötande, förtroende och trygghet i hemtjänsten” gick Uppsala kommun från plats 213 (2017) till plats 246 (!) av 288 svarande kommuner. Och för motsvarande fråga i Särskilt boende gick man från plats 224 (2017) till plats 183 av 252 svarande kommuner. Vad gäller kontinuiteten (=hur många olika personer som hjälper den äldre i hemtjänsten under 14 dagar) var resultatet för Uppsala kommun under 2017 19 olika personer. För 2018 tillhör Uppsala de 10 procent av kommunerna som avstått från att svara på frågan. I kategorin ”Hemtjänst i sin helhet” hamnar Uppsala kommun på plats 237 av 288 svarande kommuner. Och i ”Särskilt boende i sin helhet” hamnar man på plats 185.
Vad göra? Ett förslag som vi tidigare framfört är att se över befattningsbeskrivningen för ÄO (Äldreombudsmannen) så att ÄO får större befogenheter, att t.ex. göra oanmälda besök på äldreboenden och inom hemtjänsten, för att verka som ”kvalitetscontroller ” inom omsorgen.
, för Pensionärsförbundet SPF Seniorerna Samråd Uppsala - Knivsta (17 föreningar)