Anna-Maria och Bo Larsson bor i en lägenhet tre trappor upp på Ringgatan i bostadsområdet Fyrisvallen i Luthagen. Bo är rullstolsbunden och Anna-Maria har nyligen genomgått en stor hjärnoperation. Hon behöver hjälp sju gånger om dagen för att klara tillvaron. De senaste åren har de tillhört Luthagens hemvårdsområde. Men sedan i maj har kommunen ändrat områdesindelningen så att de hamnat hos Svartbäckens hemvård.
– Vi har haft hemvård i sex år så vi vet hur det ska fungera. Luthagens hemvård var jättebra. Nu är det ständigt problem, säger Bo Larsson.
Det började i april när de plötsligt fick meddelandet från kommunen i brevlådan om att Svartbäckens hemvård skulle ta över. Det kom som en chock för Anna-Maria.
– Hon trodde att hon skulle tvingas flytta och blev väldigt orolig. Vi fick ingen information i förväg och hade inte chans att komma med synpunkter. Det är först nu som det har börjat lugna ner sig men Anna-Maria är fortfarande rädd för att hon ska tvingas flytta, säger Bo Larsson.
I mitten av maj tog personal från Svartbäckens hemvård över.
– På kvällen stod plötsligt två manliga vårdare i vår dörr och sade att de skulle klä av och lägga Anne-Marie. De hade ingen legitimation så att vi kunde se vilka de var och Anne-Maria vill inte blir avklädd av män. Hon vägrade. Ingen hade tagit reda på hur hon vill ha det, säger Bo Larsson.
Efter det dök olika personer från hemtjänsten upp dagligen. Enligt Bo Larsson saknade fler av dem legitimation som visade att de var från hemtjänsten. Vissa har inte haft nycklar så att de kommer in genom husets entré och flera kvällar har personalen lämnat ytterdörren olåst när de gått. De första tre nätterna kom inte nattpatrullen som den alltid gjort tidigare.
– En kväll för ett par veckor sedan stod ytterdörren helt öppen. Då kontaktade jag larmcentralen. De fick ringa tre gånger till hemtjänsten i Svartbäcken, utan att få svar. Det är mycket allvarligt. Larmet är vår trygghet. När de inte stänger dörren så är man ju rädd för att någon obehörig ska komma in i vår lägenhet, säger Bo Larsson.
Kvällen efter kom det ingen personal för att lägga Anna-Maria. Inte heller då fick larmcentralen kontakt med hemvården. I stället skickades nattpatrullen ut för att klä av och lägga henne, hon kom i säng nära två timmar för sent.
– Jag har varit kontakt med cheferna på Svartbäckens hemvård och de har ursäktat sig och lovat att det ska bli bättre. De sade att de hade glömt bort Anna–Maria. Men de verkar inte ha haft någon överlämning när de bytte distrikt. Det här har tärt hårt på Anna-Marias psyke.
Bo Larsson säger att flera andra äldre som bor i huset är missnöjda, men att ingen vill klaga. Han har skrivit både till politikerna i äldrenämnden och till kommunrevisionen och klagat på hur de upplevt Svartbäckens hemvård.
Även Lars O Eriksson, ledamot i pensionärsorganisationen SPF-Luthagen styrelse och distriktsstyrelse, har nåtts av missnöjet.
– Det är ett antal personer som har hört av sig som haft liknande problem, men de vill inte bråka. Det finns säkert fler som inte hör av sig alls, säger han.
Lars O Eriksson tycker det allvarligaste är att hemtjänsten inte svarat på larm och inte kunnat legitimera sig.
– Det får inte ske. Legitimation är jätteviktigt för de äldres trygghet. De måste kunna veta vilka de öppnar dörren för. Ofta bor de ensamma utan partner. Det här visar att äldrevården behöver mer pengar för att klara sin verksamhet, säger han.