Replik på insändare av Bozze Lindberg 7/3 och Elisabeth Blomgren 12/3.
Elisabeth Blomgren anser sig styrka vargens ofarlighet med hjälp av statistik som visar att risken att dö av hundbett globalt sett är tusentals gånger större än risken att dö av vargangrepp. Hon har rätt i att vargangrepp i dag är mycket ovanliga men jämförelsen är häpnadsväckande eftersom antalet hundar i världen enligt vissa källor år 2012 antogs vara 525 miljoner och i dag 900 miljoner, medan vargpopulationen uppskattas till cirka 250 000 djur.
Jämförelsen är märklig också på ett annat sätt. Hunden är för många en nödvändig hjälp och en familjemedlem. Vargen har ingen uppgift i det svenska kulturlandskapet. Att den ökar mångfalden i naturen är bara trams. Den har sedan den - oklart hur och varför - introducerades i landet vållat stora problem för många människor.
De som vill ha flera vargar bor oftast på tryggt avstånd från reviren och har funnit en billig metod att visa sitt miljöengagemang genom att på olika sätt försvåra tillvaron för många berörda.
Elisabeth Blomgrens uppgift om allmogens ointresse av att bekämpa vargen är så intressant att hon bör ange källa. Hon bör också undersöka om källan innehåller några uppgifter om vargens kostvanor under tidigare århundraden.
Det förvånar Bozze att det nästan aldrig rapporterats om vargtragedier i Sverige. Det finns många tragiska skildringar, men det här replikskiftet handlar inte om allt elände som drabbat djurägare. Och att det saknas rapporter om tragedier från åren då det inte fanns varg i landet borde inte förvåna någon.
Men Gysingevargen och Kolmårdenfallet har diskuterats flitigt. I sin bok Vargattacken beskriver Lars Berge Kolmårdenförsöket. Synen på vargen ansågs enligt Berge förlegad och präglad av gamla fördomar och djurets rykte behövde förbättras. Experimentets syfte var att visa att vargen var ofarlig och slutade med att en människa miste livet.
Statistik över fällda bytesdjur visar att för många vargar innebär en fara för människan. Historien visar att den är kapabel att skaffa mat även då bytesdjuren tagit slut.
Jag kan meddela Bozze att uppgiften att Vargfakta läggs ned är falsk. Det blir inte mera material i arkivet, men de 1870 artiklar som finns är den största - och förmodligen mest faktagranskade - kunskapskälla som finns att tillgå.
Där kan Bozze och Elisabeth hämta mycken lärdom.