Svar till insändare av Henrik Westman och Yvonne Flambe 9/11
Vi ska ha ordning och reda i Uppsalas ekonomi. Sedan år 2014 har vi sanerat kommunens ekonomi. Genom ett rejält jobb med god ekonomisk kontroll har vi gått från underskott till överskott. Kommunens verksamheter har effektiviserats och gör idag mer nytta för kommuninvånarna för samma skattekrona än tidigare.
Det innebär att vi kan bygga upp en buffert för svårare tider och kan använda egna medel till alla nödvändiga investeringar Uppsala står inför. Därmed behöver vi inte låna lika mycket och när vi lånar kan vi göra det till mycket förmånliga villkor.
Uppsalas låneskuld var 2019 17,8 miljarder kronor och prognosen för 2020 är samma nivå. Det innebär att låneskulden per invånare minskar i år. Att en kommun finansierar en del av sina investeringar med lån är inget konstigt så länge det vi lånar till skapar värden. Den mest centrala indikatorn för kommunens ekonomi är soliditeten som visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, det vill säga inte med lån. Sedan 2016 har kommunkoncernens soliditet stigit från 12 procent till 19 procent 2019. Prognosen för 2020 är en soliditet på 21 procent.
Den är avgörande för att vi ska ha råd att renovera och bygga nya skolor, serviceboenden och infrastruktur. De prognoser vi gjort för kommande tio år visar att vi har bra förutsättningar att fortsätta stärka Uppsalas ekonomi men det kräver fortsatt ordning och reda.
Vissa investeringar, som exempelvis spårväg, belastar ekonomin när de ska genomföras. Men för att Uppsala ska utvecklas och ha en stark ekonomi och en god arbetsmarknad även på sikt behöver vi göra framtidsinvesteringar. Uppsalas befintliga kollektivtrafik med bussar har redan slagit i taget och behöver kompletteras. Mer information finns på www.uppsala.se/sparvag men gjorda utredningar visar att en BRT-lösning istället för modern spårväg inte är ett sätt att spara pengar eftersom vi snabbt kommer växa ur det systemet och då behöver investera i ny kollektivtrafik snart igen.