Uppsala ska inte växa för växandets skull

Utgångspunkten är att Uppsala de kommande 30 åren kommer växa i samma utsträckning som vi har gjort de senaste 30 åren, skriver Erik Pelling.

Kommunens inriktning är att undvika exploatering på jordbruksmark så långt det är möjligt och endast tillåta det när det är särskilt motiverat av väsentliga samhällsintressen, skriver Erik Pelling.

Kommunens inriktning är att undvika exploatering på jordbruksmark så långt det är möjligt och endast tillåta det när det är särskilt motiverat av väsentliga samhällsintressen, skriver Erik Pelling.

Foto: Staffan Claesson

Insändare2021-01-30 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar till insändare av Peter Söderbaum 28/1

Uppsala är en kommun som folk vill bo och jobba i. Många som växer upp här väljer att bo kvar, våra företag nyanställer och de som kommer hit för studier hittar kärleken och stannar kvar. Det ska vi vara stolta över.  

Vi ska inte växa för växandets skull. Men troligtvis så kommer Uppsala fortsätta vara en kommun som folk vill flytta till, inte från. Då är det vårt ansvar som politiker och Uppsalabor att se till att vi har tillräckligt med bostäder, arbetsplatser och skolor även i framtiden. Utgångspunkten är att vi de kommande 30 åren kommer växa i samma utsträckning som vi har gjort de senaste 30 åren. Det innebär att vi år 2050 är 340 000 Uppsalabor. Men vi måste vara beredda både på en högre och lägre befolkningstillväxt.  

Peter Söderbaum frågar sig hur stor befolkning som får plats på Uppsala kommuns yta. Kommunen omfattar drygt 20 kvadratmil. Ser vi endast till utrymmet för bebyggelse, transportsystem, teknisk försörjning och grönområden så räcker ytan till många gånger fler än vad vi nu planerar för. Men det vore inte ansvarsfullt. Vi har en skyldighet att hushålla med mark och vatten för kommande generationers skull. Det handlar främst om att undvika att bygga på jordbruksmark. 

Därför är kommunens inriktning att undvika exploatering på jordbruksmark så långt det är möjligt och endast tillåta det när det är särskilt motiverat av väsentliga samhällsintressen. I de sydöstra stadsdelarna bedöms cirka 80 hektar jordbruksmark användas till 2050 för bostäder, parker och gator. Därutöver kommer en mindre del användas för att bygga ut järnvägsspåren. Detta behövs för att staden inte enbart kan utvecklas genom förtätning. Men även för att den nya tågstationen kommer vara till stor nytta för befintliga och kommande stadsdelar. Konsekvenserna i termer av förlorad jordbruksmark bedöms som små. 

Planerna för de sydöstra stadsdelarna är nu på utställning och Uppsalaborna har åtta veckor på sig att tycka till om planerna och hjälpa kommunfullmäktige att landa i det bästa slutgiltiga förslaget. Jag vill välkomna alla som är intresserade att läsa mer om planerna och tycka till på uppsala.se/sydostra.