Stadsbana ett framtidspår

En stadsbana är stor kapacitet och lägre anläggningskostnad än traditionell spårväg, skriver Ragnar Brugård. (Bilden från Docklands i London).

En stadsbana är stor kapacitet och lägre anläggningskostnad än traditionell spårväg, skriver Ragnar Brugård. (Bilden från Docklands i London).

Foto: Alastair Grant/TT

Insändare2020-02-19 05:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Rickard Malmström skriver i UNT 13 februari om att ”Spårvagn kommer behövas i Uppsala”. Artikeln är väl genomarbetad och påvisar hur olika trafikslag fungerar bäst på olika områden. Att bussar, även ”superbussar” BRT, klarar färre resenärer än spårvagn är givet. I Rickard Malmströms, och kommunens, jämförelse saknas tyvärr de moderna system som går under samlingsbegreppet ”stadsbana”. 

Olika former av stadsbanor finns i många länder. Banorna är minst lika kapacitetsstarka som spårvagnar och har en lägre anläggningskostnad än traditionell spårväg. Fordonen är samtidigt lättare, snabbare, mer vibrationsfria och tystare än spårvagnar. Stadsbanorna är eldrivna och går på separerade banor utan konflikt varken med cyklister eller annan trafik.

Den avgörande skillnaden ur Uppsalas, Regionens och oss skattebetalares perspektiv är att stadsbana är självkörande och därför kan gå tätare och större del av dygnet än vanliga spårvagnar. Driftkostnaderna blir därmed mycket lägre än för spårvagn och möjliggör fortsatta satsningar på sjukvård, inte bara på kollektivtrafiken.

Kommunens spårval blir avgörande för alla oss som redan bor i Uppsala stad och län och alla som kommer att bo här. Till Rickard Malmström och andra berörda beslutsfattare går nu en stark vädjan om att vid sidan om redan utredda alternativ för framtidens kollektivtrafik också utreda ett alternativ med någon form av stadsbana. Där är undertecknad övertygad om att den bästa lösningen finns för oss alla.