Så blev jag batikhäxa och godhetsknarkare

Det handlar om tur och otur om någon får uppehållstillstånd, inte om hen har asylskäl eller inte,.skriver Petra Rudberg.

Det handlar om tur och otur om någon får uppehållstillstånd, inte om hen har asylskäl eller inte,.skriver Petra Rudberg.

Foto: Adam Wrafter/SvD/TT

Insändare2019-12-13 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Godhetsknarkare och batikhäxa. Det är jag det. Många anser att detta är fel, så fel. Hur blev jag då så här? 
Detta är min berättelse om hur jag blev en batikhäxa.
2015 blev jag god man till ensamkommande. Efter ett och ett halvt år i Sverige blev de ungdomar jag var god man till kallade till Migrationsverket. Åldersbedömning enligt den nu kritiserade metoden efterfrågades. Jag hade fått höra genom mitt nätverk att sa man ”nej” till erbjudandet (ja det kallades ”erbjudande”) om att göra åldersbedömning blev det åldersuppskrivning. De sa ”ja”. 

Bedömningen ungdomarna fick var ett av alternativen:
Resultatet talar för att den undersökta är 18 år eller äldre
Resultatet talar möjligen för att den undersökta är 18 år eller äldre
Resultatet talar möjligen för att den undersökta är under 18 år.

Klart som korvspad? 

De tolkades som vuxna och skrevs upp (jag har tidigare skrivit en insändare i UNT, 2018-12-18, om den ena ungdomens åldersuppskrivning). Jag insåg det faktum att det enda som räknades var att de ansågs vara vuxna.
Intyg på underårighet, liksom bevis på asylskäl, ignorerades av Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Migrationsöverdomstolen beviljade dem inte prövning. För första gången i mitt liv skämdes jag över att vara svensk. 
Ena ungdomens offentliga biträde sa med en suck att skriva överklagan till Migrationsdomstolen var som att ” kasta pärlor till svin”. 
 

Ungdomarna hade inte fått en rättvis bedömning av någon instans, och de är inte ensamma. 
Rättsosäkerheten är ett faktum. Det handlar om tur och otur om någon får uppehållstillstånd, inte om hen har asylskäl eller inte. Därför kämpar jag för dessa ungdomar och det är därför som jag vill ha amnesti för dessa ungdomar: rättsosäkerheten, skapad av myndigheter och politiker. Amnesti har getts förut i Sverige. Senast amnesti gavs var 2005 och då fick ca 17 000 personer uppehållstillstånd, och än kommer julen varje år.

Ja, jag är en av Dom som stod kvar (bok av Thord Eriksson), och jag kämpar för att dessa ungdomar och för detta kallas jag batikhäxa och godhetsknarkare.