Allan Kruukka lyfter brandrisken i insändaren ”Det är eldfara i Stadsskogen” 15/4
Naturreservatet Stadsskogen är ett av våra mest välbesökta skogsområden och en oerhörd tillgång för gammal som ung, fågel som småkryp och som vi därför självklart måste värna om.
Fler människor i området innebär dock, precis som Allan skriver, en större risk för att brand ska uppstå. I de fall det brunnit i något av de kommunala naturreservaten beror det främst på mänskliga faktorer, där till exempel kvarglömda engångsgrillar eller dåligt släckta fimpar varit orsaken.
Risken för att det skulle uppstå en storskalig skogsbrand i Stadsskogen anses dock vara liten, dels p g a av att området just är välbesökt och att det därmed finns folk som snabbt kan larma räddningstjänsten. Dels också för att det även finns många barriärer i form av stigar som kan stoppa upp en markbrand. Den döda veden på marken utgör i regel inte en risk för skogsbrand, eftersom stockarna ofta är rätt murkna och fuktiga. Då är det nog värre med de stående döda granar som dött av ex. granbarkborreangrepp.
Men både stående och liggande död ved är full av liv och helt avgörande för skogens artrikedom. Den utgör viktiga boplatser för svampar och småkryp och därmed ett dukat smörgåsbord för fåglar, vilket gör att vi vill lämna död ved kvar i skogen. Men sådana träd som riskerar att falla över tätt frekventerade stigar sågas ofta ner eller görs till högstubbar.
Den biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt över hela världen. Djur- och växtlivet hotas av föroreningar, bekämpningsmedel, utfiskning och klimatförändringar, men avverkning och borttagandet av död ved står för det absolut största hotet och därmed huvudanledningen till att det nu finns drygt 4 000 rödlistade arter Sverige som anses hotade till sin existens.
Om vi alla hjälps åt att vara försiktiga vid eldstäder och vid användandet av engångsgrillar men även hörsammar myndigheternas eldningsförbud när torka råder, kommer Stadsskogen finnas kvar i många hundra år framöver samtidigt som vi värnar och stärker den biologiska mångfalden.