I reportaget om hur Uppsala kommun handlar upp byggtjĂ€nster (UNT den 28/5) Ă€r det lĂ€tt att fĂ„ intrycket att kommunen har en lagstiftad skyldighet att alltid anta lĂ€gsta möjliga pris. Samma dag uttrycker SH Bygg:s VD en stark oro för de seriösa byggföretagens existens. Ăven facket och arbetsgivarorganisationen Ă€r kritiska.
Upphandlingsmyndighetens hemsida ger en betydlig mer nyanserad bild av hur en upphandling ska utvÀrderas. I korthet meddelar myndigheten att den upphandlande organisationen ska anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Vilket anbud som Àr det ekonomiskt mest fördelaktiga ska sedan utvÀrderas pÄ nÄgon av det tre utvÀrderingsgrunderna:
- BÀsta förhÄllande mellan pris och kvalitet
- Kostnad
- Pris
Uppenbarligen anser Uppsala kommun att den sistnĂ€mnda vĂ€rderingsgrunden Ă€r den mest vĂ€rdefulla. Varför Ă€r inte kriteriet âbĂ€sta förhĂ„llande mellan kvalitet och prisâ den huvudsakliga grund som kommunens utvĂ€rdering vilar pĂ„? Ăr det av ideologiska skĂ€l, fingerad omsorg om kommuninvĂ„narna, ofullstĂ€ndig konsekvensanalys, ofullstĂ€ndig marknadsanalys eller ren okunskap?