De numera otillåtna golvpriserna var användbara för stoppa orimligt låga priser. Det menar Helena Sköld Lövgren, upphandingschef i Uppsala kommun.
Vid Uppsala kommuns upphandling av byggtjänster i våras kom det vinnande anbudet från ett företag som erbjuder hantverkare för max 238 kronor i timmen. Både Byggnads och Byggföretagen menar att priset är så lågt att seriösa företag inte kan konkurrera på sådana villkor. Till exempel Statens Fastighetsverk räknar med 500 kronor i timmen i sina byggkalkyler, alltså mer än dubbelt så mycket som i kommunens upphandling.
– De som hanterade upphandlingen regerade över det låga priset och begärde en förklaring, berättar Helena Sköld Lövgren, upphandlingschef i Uppsala kommun.
Företagets förklaringar till det låga priset accepterades av kommunen som därmed beslöt att det kunde anlitas. UNT har bett att få se dessa förklaringar men de har sekretessbelagts av kommunen.
Om kommunen nobbar ett anbud för att priset bedöms orimligt lågt kan avslaget överklagas till domstol. Enligt Helena Sköld Lövgren godtar domstolen ofta företagens förklaringar till det låga priset.
Kommunens kritiserade upphandling av byggnadsarbeten gäller byggtjänster för både förvaltningen och kommunala bolag.
– Ibland händer det att priset är så lågt att vi vill förkasta det. Men i en del av de fallen vet vi att företagets förklaringar kommer att accepteras av domstolen och då godtar vi anbudet. Det krävs att priset är nära noll för att vi ska avslå men tyvärr finns det exempel när domstolen godtagit nollbud, uppger hon.
Tidigare var det tillåtet att ange ett golvpris i upphandlingen, vilket innebar att alla anbud som låg lägre än golvpriset avslogs med automatik. Sedan 2018 får dock golvpriser inte längre användas. Helena Sköld Lövgren skulle vilja att golvpriser återinfördes.
Tidigare kunde en myndighet vid upphandlingar ange golvpriser, till exempel en lägsta godtagbara timlön. Men 2018 förbjöds golvpriser av Högsta förvaltningsdomstolen.
– Det var ett bra verktyg för att stävja osund konkurrens, säger hon.
Vid större upphandlingar är myndigheterna skyldiga att ifrågasätta mycket billiga anbud. Kan inte företaget ge en rimlig förklaring till det låga priset måste det avvisas.
– Lagen är tvingande men det ställs höga krav på myndighetens bedömning om priset är att anse som onormalt lågt och ska förkastas, säger Patrik Lundström, jurist vid Konkurrensverket.
Uppsala kommun gör cirka 300 upphandlingar per år till ett värde av totalt fem-sex miljarder kronor.
Vilken typ av förklaringar brukar företagen ange när de lägger ett onormalt lågt pris vid en upphandling?
– Det kan till exempel handla om att företaget har specifika tekniska lösningar, kostnadseffektiva metoder eller att varorna eller tjänsterna är av sådan egenart att priserna blir lägre, uppger Patrik Lundström.
Företaget som vann upphandlingen har avböjt att medverka i en intervju i UNT.