Konsten att ta ut förlusten i förskott

Parallellerna mellan Sydöstra staden och miljonprogrammet saknar faktamässig grund, skriver Christian Blomberg.

UNT 14/4

UNT 14/4

Foto: Upsala Nya Tidning

Insändare2023-04-28 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

 Svar till insändare av Tomas Klang 14/4

Tomas Klang uttalar i en insändare daterad den 14 april att planerna för Bergsbrunna borde ändras. Thomas välkomnar också en redogörelse för vilka slutsatser som dragits av ett antal kända områden som byggdes för över femtio år sedan. 

 Som jag nämnde vid mitt besök hos er i Föreningen Vårda Uppsala den 18 april så är framtagandet av en fördjupad översiktsplan rakt igenom en demokratisk process. Processen har inneburit omfattande dialog- och medinflytandeaktiviteter och över 1 800 yttranden har inkommit. Planerna har justerats utifrån de kloka inspel som gavs och vår kollektiva kunskapsnivå om områdets förutsättningar har ökat markant. Men - processen har inte inneburit att alla enskilda intressen har kunnat tillgodoses. Den har inte heller inneburit att Uppsalas grundläggande behov av att försörja sig med nya områden för arbetsplatser och bostäder på något sätt radikalt har förändrats. 

 Så vad är det då som gör att insändarskribenten så säkert kan ta ut förlusten i förskott - om vi med förlusten menar de 33 000 bostäder som ska planeras i över 30 år framöver och byggas ut i något eller några ytterligare decennier? 

Jag vill i alla fall mena att den som idag påstår sig veta hur området i de Sydöstra stadsdelarna kommer att utvecklas lovar för mycket. 

Insändarskribenten refererar till stadsdelar och bostadsområden som tillkom under en tid då svenska staten stod för stora delar av det ekonomiska risktagandet. Det bidrog bland annat till att det kunde byggas många bostäder samtidigt och under mycket kort tid. Det systemet har vi inte längre, vi verkar idag på en i stort sett avreglerad bostadsmarknad. Idag är det vi som ska bo i bostäderna och bostadsutvecklarna som står för risktagandet vilket innebär att det inte byggs bostäder innan det finns människor som är intresserade av att vilja flytta in. Det leder till att kvarter byggs ut successivt utifrån ditt, mitt och andras specifika behov och det sker först när efterfrågan finns. 

 Dagens samhällsplanering skiljer sig också mycket från för femtio år sedan. De underliggande behoven helt annorlunda. Idag planerar vi för att skapa förutsägbarhet för näringsliv och medborgare, lägga grunden för sammanhållande hållbara lösningar och därigenom skapa komparativa fördelar jämtemot andra regioner. 

Jag vill med detta svar på insändaren påvisa att alla paralleller till den snabba utbyggnad som skedde för drygt femtio år sedan saknar faktamässig grund.