Det finns vissa saker som upprör oss annars rätt fogliga svenskar och det är känslan av att vara lurad. Ett värdefullt instrument i en demokrati är den röst vi har som röstberättigade. När ett parti får förtroendet att förvalta och omsätta de röster de får för att driva den politik de gått till val på så skapar det en förväntan hos dom som anförtrott partiet sin röst. När det efter valet visar sig att det väljarna förväntat sig inte uppfylls uppstår en förtroendekris. Detta skriver vi med anledning av debattartikeln "Alliansen måste sluta sura över valresultatet" (UNT 17/12 2022).
Utvecklingspartiet demokraterna (UP) fick cirka 3900 röster i valet (2,6 procent) av de giltiga avgivna rösterna om drygt 150 000. Stefan Hanna och några få aktiva tar nu varje tillfälle i akt att kritisera allt och alla som inte köper UP:s resonemang och partiledarens förhandlingsförmåga. Utfallet blev häpnadsväckande lönsamt för Stefan Hanna själv, vilket tidigare redogjorts för i UNT. Det kan inte ha varit svårt då S, V och MP akut behövde de två mandat UP kunde erbjuda. Väljarna uppvisar alltjämt starka reaktioner på samarbetsavtalet.
Det som vi tidigare medlemmar i UP samt väljare vänder oss emot är sveket. UP gick till val som starkt kritiskt till S-styre, sade nej till spårväg, som i det oväntade samarbetsavtalet blev en kompromiss om en kommande rådgivande folkomröstning och att stoppa utbyggnaden i sydöstra stadsdelarna. Är föreningen därute nöjda med UP:s samarbete med bland andra S som varit för utbyggnad? Nej. Anklagelser om detta och andra upplevda svek, kommer till uttryck i insändare, sociala medier och i samtal människor emellan. Det är svårt att finna det fina i kråksången med att liera sig med dem som man innan valet sade sig stå i opposition till. Partiet svarar med olika uttryck som inte gör allmänheten klokare som ”fokus på sakpolitiken”, ”invånarnytta”, ”det minst skakiga alternativet” och ”vara en kraftfull vågmästare i opposition”. Ett ordflöde som endast försöker avleda sveket som väljarna upplever.
De som nu surar är möjligen UP, att så få inser partiets förträffliga val av samarbetspartner. Slutligen, UP verkar helt ha tappat bort sig i sin strävan att få vara med i hetluften och försöka bli en aktör i Uppsalas kommunpolitik. En härva där vi som lade vår röst på UP får se det oönskade och oväntade resultatet styra de beslut som kommer att tas i kommunen denna mandatperiod. Man kan föra folk bakom ljuset en gång, men inte två.