REPLIK
Fahlén, Åhstrand med flera skriver att vi måste få ordning på skolan (UNT 27/10). Det är viktigt att satsa på barn och ungdomar. De är vår framtid. Vi vuxna har ett gemensamt ansvar för deras välbefinnande även om det är deras föräldrar som har huvudansvaret. Det främjande och förebyggande arbete som krävs kopplat till våra barn och unga måste fyllas av fysiska aktiviteter, mer inkludering i föreningsliv, kraftigt stärkta resursskolor, och nolltolerans mot brott.
Betydligt mer fysiska aktiviteter kopplat till skolan bidrar till att elevernas inlärningsförmåga vetenskapligt bevisats kan öka med i genomsnitt 30 procent. Bättre förutsättningar för elever som växer upp i ekonomiskt svaga familjer att delta i föreningsliv bidrar starkt till deras inkludering och välbefinnande. Kraftigt stärkta resursskolor leder till att elever med särskilda behov bättre får dem bemötta och övriga elever bättre möjlighet att få ta del av lärarnas tid. Nolltolerans mot brott kommer att bidra till att tryggheten i skolan stärks både för elever och lärare.
Det finns många skäl till att den psykiska ohälsan i skolan ökat. En samhällsutveckling där självcentreringen gått över styr är en förklaring. Livet har positiva och negativa stunder. Det ska inte nödvändigtvis betraktas som psykisk ohälsa. Över 60 000 barn medicinerar i dag mot svårigheter kopplade till npf-diagnoser, alla ansvariga politiker bör förstå att det krävs smartare elevstöd. Nästan tre unga i åldern 10-24 år tar varje vecka sitt liv i Sverige. Larmklockorna borde ljuda högt. Att förstärka resursskolorna är inte ett misslyckande, det är att ta ansvar för att alla våra elever ska få bästa möjliga bildning inom begränsade ekonomiska ramar. För särskilt sköra elever, eller elever med utåtagerande beteenden, skapar stärkta resursskolor en bättre trygghet och möjlig gemenskap som underlättar lärandet.
Staten som styr skolan kraftigt anser vi ska ta ett betydligt större ansvar för finansieringen av resursskolorna. Det tjänar alla elever, lärare, föräldrar och framtida arbetsgivare på. Den mörka bild av skolan som tecknas i Sveriges lärares rapport ”Döden för den svenska skolan” ska tas på stort allvar.
Utbildningsnämnden i Uppsala kommun måste axla arbetsmiljöansvaret mycket kraftfullare än nu. Idén om att alla elever ska gå i samma skolmiljö behöver skrotas och därigenom bättre möta verkliga behov. Genom en betydligt bättre uppbyggnad av resursskolan kommer skolans arbetsmiljö inom ett decennium blomstra. Det är nödvändigt för att Sverige ska fortsätta att vara ett konkurrenskraftigt samhälle i världen och där våra barn och unga får mer likvärdiga möjligheter.