Nedskärningarna drar som en flodvåg genom svenska skolan. Det drabbar inte bara elevernas kunskapsresultat, utan riskerar att få allvarliga konsekvenser för elevers psykiska mående. I en rapport från Sveriges lärare uppger drygt 6 av 10 lärare att de tror att nedskärningarna kommer att leda till ökad psykisk ohälsa bland eleverna.
Det är en mörk bild av den svenska skolan som tecknas i Sveriges Lärares rapport ”Döden för den svenska skolan”. Lärare berättar hur nedskärningarna drabbar dem allt hårdare med mindre resurser till särskilt stöd, färre elevassistenter och större elevgrupper. Detta samtidigt som vi ser att barn och ungas psykiska ohälsa kraftigt har försämrats under de senaste åren. Här är skolan en viktig skyddsfaktor. Men för det krävs rätt förutsättningar. I stället ser vi hur det blir allt tuffare för lärare att räcka till för de elever som behöver stöd allra mest. De befarar att mobbningen kommer att öka i skolan, så väl som antalet hemmasittare och psykisk ohälsa.
En gymnasielärare beskriver i rapporten sin oro för hur nedskärningarna drabbar eleverna.
”Fler elever kommer att hamna mellan stolarna, lärarna kommer inte räcka till. Den psykiska ohälsan hos unga kommer förmodligen öka då fler unga misslyckas med sina gymnasiestudier. Det är inte att skapa unga som är redo för samhället och ett långt arbetsliv. Det är att svika unga och lämna dem till sitt öde. Det känns inte på något sätt hoppfullt eller värdigt.”
Lärare och elever har på många håll en extrem och undermålig arbetsmiljö. Till dessa arbetsmiljöer är föräldrar enligt lag tvungna att skicka sina barn. Skolplikt råder.
Skolan lider svårt av sina egna strukturella problem. När kommuner tvingas spara pengar försvinner ofta resurser till särskilt stöd och andra nödvändiga insatser. Därför bör staten ta över finansieringen av skolan så att alla elever får det stöd de behöver, oavsett var de bor.
Allt fler barn känner av psykiska och somatiska besvär i dag (FHM:s undersökning, Skolbarns hälsovanor 2022). 60 000 barn medicinerar numera mot svårigheter kopplade till npf-diagnoser. Nästan tre unga i åldern 10-24 år tar sitt liv varje vecka i Sverige. Skolan spelar en oerhört viktig roll för våra barn och unga. Det är där de får vänner och ovänner, där prövas värderingar och känslor. I skolan får de sitt självförtroende antingen krossat eller stärkt. Trygghet och gemenskap är av avgörande betydelse för att lära sig, och att lyckas på vägen till sina vuxenliv.
En väl fungerande elevhälsa är avgörande för att fånga upp elever som mår dåligt. Idag saknas tillräckliga resurser för detta på många skolor. När en elev mår dåligt, stör eller uteblir, kan elevhälsan bidra till rätt hjälp tidigt, innan problemen växer. Men det är också viktigt att samordningen mellan instanser som BUP och socialtjänsten fungerar. Skolan kan inte ensam lösa dessa stora samhällsproblem utan stora satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin är ett måste.
Lärare vet hur de kan skapa studiero och hjälpa elever, men måste ha tid till planering och uppföljning. Lärares kringuppgifter måste minska och stödpersonal måste finnas till hands.
Det är skolans huvudmän som har ansvaret för skolans arbetsmiljö. Lämpar de över sitt arbetsmiljöansvar på personal, föräldrar, eller till och med på barnen, kämpar rektorer och lärare mer med tidsödande disciplinåtgärder än med att bygga trygga relationer.
Många skolor finner ändå vägar till trygghet och studiero för elever och lärare. När personalen samverkar, trygghetsarbetet engagerar också elever och vårdnadshavare, och elevhälsan kan sättas in snabbt, visar det på märkbart goda studieresultat. Måns Jenningers minnesfond uppmuntrar dem som föredömen.
Att satsa på barn och ungdomar i kristider är viktigare än någonsin. Nu krävs ordentliga satsningar på ett främjande och förebyggande arbete för att rusta våra barn och unga i en allt tuffare värld. Politiker och skolledare, ta ert ansvar för att se till att alla elever får chansen att lyckas i skolan och må bra längs vägen.