REPLIK
Leif Lewin är dåligt uppdaterad på var Republikanska föreningen står i frågan om vad som ska ersätta monarkin (UNT 2/2). Sant är att föreningen fram till 2023 duckat frågan och framhållit att det finns många tänkbara alternativ. Men vid kongressen i april 2023, för övrigt vid samma kongress som valde mig till föreningens ordförande, beslutades att föreningens ståndpunkt är att kungen ska ersättas med en av riksdagen utsedd statschef med femåriga mandatperioder och ceremoniella uppgifter. Fördelen med en sådan förändring är att det då krävs minimala grundlagsförändringar, i princip är det enbart successionsordningen som blir obsolet, samtidigt som det är glasklart var den politiska makten finns och att statschefen enbart har en ceremoniell funktion.
Att Leif Lewin inte hade koll på Republikanska föreningens linje innan han bestämde sig för att skriva sin artikel är inte så märkligt. Men ett anständighetskrav hade varit att han innan han formulerade artikeln faktiskt tog reda på föreningens ståndpunkt. Den är trots allt bara en googling bort.
Men vad som faktiskt är än mer anmärkningsvärt är att Lewin lever kvar i Kekkonens tidsera. Då var det mycket riktigt så att Finland inte höll någon skillnad mellan representation och politisk makt. Som statsvetare borde Lewin dock haft koll på att Finland sedan dess i flera grundlagsändringar avlövat presidentens inflytande över politiken för att skapa en mer renodlad parlamentarisk demokrati, där en av parlamentet utsedd statsminister står för den yttersta politiska makten. Presidentens mest uppskattade uppgift nu är att hålla tal vid självständighetsdagen, och i samband med det i direktsänd tv skaka hand med tusentals finländare.
I samband med presidentvalet besökte jag Finland och samtalade med journalister och företrädare för de olika presidentkandidaterna kring den finska demokratin och presidentens roll. Samfällt var svaret att presidenten är en enande kraft i landet, som står över partipolitikens debatter och kan samla folket för de stora dragen på ett sätt som en monarki inte klarar. Den avgående presidenten har ett stöd på 90–95 procent, och det i ett land där det är helt okontroversiellt att kritisera presidenten! Den svenska kungens stöd på 54 procent förefaller väldigt lågt i jämförelse.
Det man också framhöll samfällt i samtalen var att det inte finns en enda person i Finland som förespråkar monarki i stället för republik. Att folket står så enat bakom landets statsskick kan förefalla märkligt. Men tveklöst kommer vi se samma utveckling i Sverige när monarkin avskaffas här. Även Leif Lewin kommer ett par år efter att republiken införts stå upp för att det är demokratiskt otänkbart att inrätta en ny kungaätt där statschefens barn ska överta ämbetet efter föräldern.