REPLIK
Folkomröstningen stärker kännedomen om dagens planer. Den tvingar politikerna att möta invånarna och argumentera för vad de anser vara bäst. Den ger också Uppsalaborna en chans att påverka den nya Översiktsplanen för hur Uppsala byggs ut.
Inom kort lanseras möjligheten för stadsdelar och bygdeområden att involvera Uppsalaborna i planeringen av våra stadsdelar och större landsbygdsområden. Denna möjlighet kallas stadsdels- och bygderåd. Ambitionen är att de råd som bildas på initiativ av lokalbefolkningen och som möter kommunens krav på demokratisk form blir delaktiga i arbetet i hur rådets geografi ska utvecklas. Grattis till er som tycker det är viktigt. Att stärka invånarinflytandet är centralt för Utvecklingspartiet demokraternas politik. Det är också därför som stadsdels- och bygderåd lanseras.
Det har aldrig funnits ett vallöfte om folkomröstning om spårväg. Det var en kompromiss mellan UP och S då vi inte var överens i spårvägsfrågan. När L, M, C och KD före årsskiftet lämnade in en motion om nej till spårväg förändrades den politiska spelplanen. L hade gått till val på att spårvägen skulle byggas. Eftersom både UP och SD inte vill ha spårväg fanns en majoritet för att kommunen skulle skrota det extremt riskfyllda och dyra spårvägsprojektet. Då enades UP och S om att Uppsalaborna i stället skulle få påverka den nya översiktsplanen. Kort innan motionen om nej till spårväg skulle tas i kommunfullmäktige bekände L färg och gjorde upp med V, MP och S om att spårvägsprojektet skulle fortsätta.
Den nya folkomröstningsfrågan är också en kompromiss. Vad den ändå gör är att ge Uppsalaborna chans att rösta om man gillar den hårda koncentrationen av bebyggelse i Uppsalas södra stadsdelar eller om man vill vikta om delar av de aggressiva planerna mot mer bebyggelse främst längs Ostkustbanan norrut.
Det Sjöström och Aronsson (UNT 3/10) vägrar att inse är att M, L, KD, SD, V, MP och S ingått både fyrspårsavtal och stadsmiljöavtal över huvudet på Uppsalaborna och låst fast oss i avtal med staten. Folkomröstningen kommer inte att kraftigt förändra detta. Men om vi leker med tanken att det ändå leder till att planerna på 33000 bostäder i södra stadsdelarna minskas och byggandet i övriga kommunen i stället stärks, då ställs inte ”stad mot land”. Utbyggnaden av staden blir då varsammare och närservicen stärks i stora delar av vår geografiskt stora kommun.