Det är dags för våra politiker att fokusera på det som är viktigt, att på riktigt involvera oss Uppsalabor i planeringen av vår stad, våra tätorter och vår landsbygd. Det är först när vi får vara delaktiga i arbetet med hur våra närmiljöer ska utvecklas och utformas som vi kan tala om ett medborgarinflytande på riktigt.
Den senaste tiden har fyllts av diskussioner om hur en fråga för en folkomröstning ska formuleras. Från ett vallöfte om en omröstning om ett ja eller nej till spårväg har fortsatta politiska förhandlingar genom olika turer nu lett fram till att kommunens olika delar ska ställas mot varandra. Och det i en oklart formulerad fråga. Staden ställs mot kransorterna, som i sin tur riskerar att ställas mot landsbygden. Det är uppenbart att en oklart formulerad fråga kommer att leda till ett lika oklart svar, vilket lämnar ett stort utrymme för politiskt manövrerande i hur det ska tolkas. Det som lanserades som ett projekt för ökat medborgarinflytande kan komma att bli det motsatta. Omröstningen riskerar dessutom att bidra till en oönskad polarisering mellan olika delar av kommunen.
Erfarenheterna från senare år visar att när kritik har framförts mot planeringen av södra och sydöstra staden så har de framförda synpunkterna slagits undan med argumentet att fyrspårsavtalet inte medger annat än vad som däri står skrivet. Det är högst troligt att utfallet av en folkomröstning kommer att nyttjas på samma sätt. Vi riskerar att hamna i en situation där varje ifrågasättande av kommande planering av ditt eller mitt närområde kommer att slås undan för att det strider mot utfallet av den genomförda folkomröstningen. Lokala opinioner kommer enkelt att slås undan med argumentet att det är folkets vilja, uttryckt i ett demokratiskt val, som gäller. Folkomröstningen blir på så sätt ett verktyg för fortsatt toppstyrning av kommunens planering.
Om inte folkomröstning är rätt väg att gå, hur ska då medborgarperspektivet kunna stärkas? Vi vill se en större lyhördhet för de lokala perspektiven såsom de beskrivs och framförs av de som berörs av planeringen. Detta oavsett om det rör Stenhagen, Svartbäcken, Sunnersta eller Storvreta. De som bor och verkar i en viss del av kommunen är de som kan förhållandena på platsen bäst. Det är de som direkt berörs av planerade åtgärder som, i lagens anda, bör bli involverade och lyssnade på när förändringar planeras i deras livsmiljö.
Det fanns en tid när var femte röstberättigad invånare var medlem i ett politiskt parti. Då fångade som regel partidistrikten upp de lokala perspektiven och de kunde genom sitt arbete medverka till att både informera om och skapa respekt och förståelse för det som planerades. Kunskapen om de faktiska förhållandena i kommundelen och om den lokala opinionen fördes direkt in i det politiska arbetet. I dag, när endast några procent av befolkningen är medlemmar i ett politiskt parti, krävs andra arbetsmetoder för att säkerställa att de om berörs av planeringen ska få chansen att bli delaktiga och lyssnade på.
Kommunstyrelsen antog på försommaren ett tilläggsdirektiv till den översyn av kommunens översiktsplan som nyligen har påbörjats. Enligt tilläggsdirektivet ska det genomföras en serie av dialoger med invånare och organisationer under 2023 och 2024 för att få fram fördjupade underlag till planen.
Vi vill se att detta direktiv inte stannar på papperet utan nu omsätts i praktiken och då inte enbart i form av digitala enkäter. En rätt genomförd dialogprocess, som omfattar alla delar av kommunen, kommer att ge en stabilare grund för kommande planering och beslut än vad en illa genomtänkt folkomröstning kan bidra till. Lägg därför ner tanken på en folkomröstning, gör ett rejält omtag av översiktsplanen och börja att lyssna på dem som berörs.