REPLIK
De rödgrönas representanter i utbildningsnämnden, Eva Christiernin (S), Erik Wahlström (MP) och Tarik Qureshi (V), skriver (UNT 18/1) att skolvalet måste bli enklare för Uppsalas elever. De vill införa ett offentligt kvalitetsregister över samtliga skolor i kommunen. Det är en utmärkt ambition, som förutsätter att man definierar vad som menas med kvalitet. Märkligt nog saknar svensk skola en definition av vad kvalitet i skolan är. Det fria skolvalet har funnits i drygt 30 år i Sverige. Det har varit enormt viktigt för många barn som varit mobbade, understimulerade eller av någon annan anledning inte kommit tillrätta i den kommunala skola som legat närmast hemmet.
Allra viktigast – visar en IFAU-studie från 2014 – har skolvalet varit för elever från socioekonomiskt svagare bakgrund och utanförskapsområden. En studie vid Linköpings universitet från 2017 visar att bland grundskoleelever med utländsk bakgrund, som bodde i ett område där mer än hälften av invånarna hade utländsk bakgrund, valde nästan en tredjedel en friskola i stället för den lokala kommunala skolan.
Den konkurrens som skolvalet och friskolorna medfört lyfte också, enligt ytterligare en studie, Sveriges resultat i förra PISA-mätningen och har enligt en fjärde studie förbättrat kunskapsresultaten även i kommunala skolor.
Skolvalet har alltså inte bara varit revolutionerande för enskilda elever, som inte längre är hänvisade till närmaste skolan, utan har också bidragit till att förbättra svensk skola överlag.
Men det kan bli mycket bättre. Framför allt behöver alla elever omfattas även i praktiken. Vi behöver därför ett samordnat och obligatoriskt skolval där alla gör aktiva och välinformerade val. Kommunerna behöver bli bättre på att tillhandahålla digitala plattformar med saklig information där alla olika skolor listas och rangordnas. Sedan en tid tillbaka testas ett samordnat skolval i Uppsala. Friskolor och kommunala skolor finns på samma plattform. Det är bra, men informationen om de olika skolorna kan bli bättre.
Det är däremot synd att Christiernin, Wahlström och Quersi i samma andetag passar på att med svepande, osakliga och osanna argument brännmärka friskolor. Drygt var fjärde grundskoleelev i Uppsala har valt en friskola och fler står i kö. Utan friskolor – inget skolval och ingen valfrihet för vare sig föräldrar, elever eller skolpersonal.
Det är lätt att slänga ur sig angrepp på marknadsskolan och vinster, men enligt skolforskning levererar lönsamma friskolor högst skolkvalitet och det är just de vinstdrivande skolorna som etablerar sig i anslutning till utanförskapsområden. Åtta av tio friskoleelever går i en aktiebolagsdriven skola. Att bannlysa dessa är att i praktiken avskaffa skolvalet.
De rödgröna hävdar att elever med särskilda behov motats bort eller inte fått sina behov tillfredsställda i friskolor. Jag kan ge många exempel på liknande elever som flytt kommunala skolor till friskolor där de fått blomma ut. Fristående resursskolor tar hand om många av eleverna med störst utmaningar.
S, V och MP i Uppsala vill att kvalitetsregistret ska lista ägarförhållanden och resursfördelning. Men den viktigaste faktorn bakom ett välinformerat skolval har de glömt: kunskapsresultat.
Vi behöver börja mäta förädlingsvärde – det vill säga skolans bidrag till den enskilda elevens kunskapsutveckling. En elev eller en förälder bryr sig nog mindre om vem som äger skolan än hur bra den är på kärnuppdraget; att förmedla kunskap.