Just nu pågår skolvalet. Alltifrån gymnasiemässor och öppna hus till glassig reklam och påkostade hemsidor möter elever och vårdnadshavare som gör sitt bästa för att navigera och välja rätt. Men hur ska de kunna göra ett välinformerat skolval utan tillgång till objektiva och jämförbara fakta om skolorna?
I skoldebatten förs ofta vilseledande resonemang om att elevers rätt att välja skola är hotat när marknadsskolan ifrågasätts. Det är inte sant. Elever ska kunna välja skola, men för att alla elever ska kunna få en bra utbildning måste resurserna till skolan stanna i just skolan. Det är orimligt att vi i dag har ett system där skolpengen, som ska gå till elevernas utbildning, kan gå till köp av alltifrånmvåffelstugor till skärgårdstomter. För oss i det rödgröna styret i Uppsala är det uppenbart att skolan måste ha mer resurser och att vi ska göra vad vi kan för att laga ett trasigt skolsystem där barn ses som pengapåsar i stället för elever.
Om elever och vårdnadshavare på allvar ska kunna göra ett välinformerat skolval måste det finnas tillgång till transparent information om skolorna. Men i dag är detta omöjligt på grund av att friskolor, trots att de finansieras av skattepengar, inte omfattas av offentlighetsprincipen. Till skillnad från den kommunala skolan, där det råder full insyn i vad resurserna går till, behöver därför friskolor inte ha någon större insyn alls. Resultatet är att elevernas skolval inte kan göras på fullständiga fakta om friskolorna, utan endast på vad skolorna själva sprider i sin reklam.
För att komma tillrätta med informationsunderskottet valde den dåvarande rödgröna regeringen att 2021 tillsätta en utredning om att införa just en offentlighetsprincip för friskolor. Men som ett exempel på den nuvarande regeringens oförmåga att ta itu med problemen med marknadsskolan har den nu valt att stuva om utredningen till att fokusera på en "insynsprincip" i stället för offentlighetsprincip. Avsikten kan inte uppfattas som något annat än att kraven på insyn ska vara lägre jämfört med offentlighetsprincipen.
Bristen på insyn och objektiv information ger inte bara negativa effekter på skolvalet, det ger också friskolorna möjlighet att glida undan sitt ansvar för att erbjuda alla elever undervisning på lika villkor. Vi får ofta in rapporter från föräldrar till barn med särskilda behov av stöd som berättar om hur de i möten med friskolor får undanglidande svar om att just den skolan kanske inte rätt för deras barn. I stället hänvisas barnen till de kommunala skolorna.
Marknadsskolans logik är här smärtsamt tydlig. När ekonomisk vinst är målet blir det logiskt att attrahera elever som kostar så lite som möjligt, med andra ord elever från studievana hem, medan barn i behov av extra stöd står som förlorare. I Uppsala har vi flera skolledare i kommunala skolor som vittnar om tillkommande elever som ”inte fått det de behövt” i marknadsskolan. Resultatet blir att segregationen mellan våra skolor ökar och att elever hamnar i kläm.
Vi i det rödgröna styret vill göra vad vi kan för att elever och vårdnadshavare ska kunna göra ett välinformerat skolval och för att elever som är i behov av extra stöd ska få tillgång till det. Genom att ta fram ett bredare offentligt kvalitetsregister för alla skolor och förskolor i kommunen vill vi samla objektiva fakta om såväl kommunala som fristående skolor på en plats. Det ska vara glasklart vem som äger en skola och hur resurser fördelas. Det ska också vara enkelt att som förälder få information om vilka rättigheter ens barn har till att få extra stöd oavsett vilken skola de går i. I arbetet med att ta fram kvalitetsregistret har vi under 2023 haft många samtal med olika grupper och kommer under året att kunna presentera registret.
Sverige har som enda land i världen öppnat upp för marknadskrafter i skolan. Bristen på insyn och vinst som övergripande intresse har urholkat vårt utbildningssystem under alltför lång tid. Nu tar vi ett steg åt rätt håll, för elevernas skull.