REPLIK
Rickard Nordins (C) debattinlägg angående vindkraft (UNT 20/7) var mycket välskrivet men det saknas uppenbarligen insikt om några, för säkerheten i elsystemet, fundamentala eltekniska begrepp.
Om man betraktar nuvarande situation i Tyskland kanske det kan öka förståelsen för vilken betydelse effektbegreppet, frekvensen och andra eltekniska parametrar har.
I elsystemet måste det i varje ögonblick råda balans mellan förbrukad och producerad energi (kWh). Vid en störning i den balansen är det viktigt att åstadkomma en tröghet, som gör att nätfrekvensen (50 Hz, svängningar per sekund) och spänningen (Volt) inte förändras utöver givna säkerhetsgränser.
Den så kallade svängmassan bidrar till en tröghet vid en störning. Fysiskt utgörs svängmassan av tyngden hos de roterande delarna i kraftverkens turbiner och generatorer.
I de stora vatten- och kärnkraftverken uppgår tyngden av de roterande delarna till tusentals ton och utgör ett skydd mot eventuella kollapser i elförsörjningen.
Svängmassan har stor betydelse för att upprätthålla balansen och säkerheten i elsystemet. Solceller saknar helt svängmassa och vindkraftverk har mycket liten svängmassa.
Vi måste alltså av säkerhetsskäl ha våra stora produktionsanläggningar.
Läget för den tyska elförsörjningen är nu mer akut än vad som tidigare befarats. Eftersom de europeiska elsystemen numera på olika sätt hänger ihop påverkas bland annat den tekniska stabiliteten och elpriserna också för oss i Sverige.
När vind och sol inte räcker till har man i Tyskland tvingats återaktivera kolkraftverk, vilket medfört en kolossal ökning av koldioxidutsläppet. Den största delen i det tyska elsystemet är nu brunkolskraft, som är det smutsigaste och mest miljöförstörande kraftslaget i världen.
Den ökade i fjol i Tyskland med 6,9 miljarder kilowattimmar. Dessutom tvingades tyska staten subventionera företagens elpriser med 149 miljarder kronor.