Vårt land står inför betydande utmaningar när stora delar av industri- och transportsektorn måste elektrifieras för att Sverige ska fortsätta växa, skapa nya arbetstillfällen och minska utsläppen. De fossila bränslena är dagens största klimatbov och behöver fasas ut, fort. Redan år 2030 behöver elproduktionen öka med femtio procent, och år 2035 kan behoven fördubblas. Möter vi inte behoven riskeras tiotusentals arbetstillfällen. Bara i Västsverige varnar regionen för att tjugofem tusen jobb hotas.
Det är dessvärre ingen nyhet att regeringens klimat- och energipolitik brister och kritiseras brett från oppositionen, branschorganisationer, näringslivet, allmänheten och det klimatpolitiska rådet. Regeringen tycks vara totalt ointresserad av den politik som löser problemen på kortare sikt, då de återkommande förslagen fokuserar på kärnkraft.
Och det behöver inte vara fel – men det löser inte problemen i närtid.
Den snabbaste vägen till utökad elproduktion är att bygga ut vindkraften, till havs och på land, tillsammans med solenergin. I kombination med mer överföring, lagring, flexibilitet och effektivisering får vi snabbare loss både energi och effekt. Då sänker vi dessutom elpriserna så att det finns mer pengar kvar i plånboken varje månad. För att möta en ökad efterfrågan på el och hålla den svenska konkurrenskraften stark behöver det installeras omkring 280 vindkraftverk per år, enligt Svensk vindenergi. Men vindkraften stöter på patrull, gång på gång, när människor och kommuner känner sig som förlorare under omställningsresan.
Under fjolåret stoppades 66 procent av de aktuella vindkraftverken på land av kommunerna. De upplever att de bara får ta del av nackdelarna, som ingrepp i den lokala miljön. Det föder en motvilja som blir till ett hinder för utbyggnaden av vindkraften. Men så behöver det inte vara. Faktum är att vindkraften kan fungera som stora generatorer – både för elproduktionen och för att driva in miljonbelopp till kommunerna.
Vårt grannland är ett skolboksexempel. I ett reportage i Dagens Nyheter kunde vi nyligen läsa om den finska kommunen Storå som glänste i ljuset av det pengaregn vindkraften genererar till kommunen. Anledningen? I Finland är det kommunerna, inte staten, som får ta del av vindkraftens fastighetsskatt, där ett verk årligen kan generera hundratusentals kronor. Stora intäkter som har betydande effekter för kommunerna, där många kämpar med ekonomiska neddragningar och allt snävare budgetar.
För att ta oss framåt är det viktigt att människor som bor i närheten av vindkraftsprojekt ser fördelar med etableringarna. Fler personer och aktörer, utöver markägarna, måste känna sig som vinnare.
Det finns en färdig utredning för detta, så att regeringen inte fattar beslut är både obegripligt och oansvarigt. Oansvarig hantering av makten, och oansvarig hantering av klimatomställningen. Centerpartiet föreslår att en andel av vindkraftparkers intäkter årligen bör gå till lokalsamhällets utveckling för att främja föreningsliv, lokalt näringsliv, infrastruktur samt natur- och kulturmiljöer runt parken. Dessutom behöver vi införa ersättning till närboende, där de under varje år av verkets livstid, ska få rätt till en andel av intäkterna.
Slutligen föreslår Centerpartiet att fastighetsskatten från vindkraftverken och annan kraftproduktion ska tillfalla kommunens budget, likt upplägget i Finland. Det innebär att runt 420 miljoner kronor inom kort skulle tillfalla svenska kommuner i stället för staten. Ragunda hade fått behålla 80 miljoner kronor, Älvdalen 12 miljoner kronor, Gällivare 24 miljoner kronor och Storuman 28 miljoner kronor. Bara för att nämna några konkreta exempel. Det skulle göra enorm skillnad för kommuner som idag har stora utmaningar och brottas med ekonomin. Förslaget kan – och bör – införas redan 2025.
Så, för Sveriges fortsatta tillväxt, konkurrenskraft, för klimatet, och för att sänka hushållens elräkningar, behöver vi mer el kommande år. Det är hög tid för regeringen att se över den politik som bromsar den gröna omställningen, och som i dagsläget låser fast Sverige i ett fossilberoende. Vi kan inte vänta längre.