Regeringsformen, vår viktigaste grundlag, inleds med att all offentlig makt i Sverige utgår från folket och att den offentliga makten utövas under lagarna. Tyvärr har vi ett styre i Uppsala som verkar vara av uppfattningen att grundlagen inte gäller dem själva. Uppsalas medborgare förtjänar bättre än så.
I februari beslutade kommunen att genomföra ett ett köp av tre fastigheter i Rosendal och Salabacke för sammanlagt 834 miljoner kronor, som nu står inför prövning i domstol. Det är problematiskt när styret leker affärsmän, än mer problematiskt blir det när kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) rättshavererar i laglighetsprövningen och går emot våra demokratiskt beslutade lagar och regler i syfte att använda myndigheter som politiska slagträn (UNT 3/5).
Fastighetsköpet kan på flera plan kritiseras. För det första framstår det som sanslöst att i en tid då byggbranschen krisar, låna upp nästan en miljard för att köpa bostäder som redan är byggda, i stället för att satsa på nyproduktion. Vinsten för kommunens medborgare är noll, samtidigt som nya bostäder som hade kunnat byggas nu skjuts på framtiden. De som drabbas av styrets beslut står är en byggsektor utan jobb och Uppsalabor utan bostad.
Det är direkt ansvarslöst att som kommun plöja ner nästan en miljard kronor i en fastighetsaffär som inte skapar några som helst nya bostäder samtidigt som Uppsalas byggarbetare går på knäna i brist på arbetstillfällen.
För det andra är det anmärkningsvärt att affären inte varit konkurrensutsatt. Inga andra aktörer har oss veterligen uttryckt intresse för att köpa de aktuella fastigheterna och inget anbudsförfarande har tillämpats. Kommunen har inte tagit in någon oberoende värdering avseende fastigheterna något som normalt sett förväntas vid den här typen av affärer. Det har man alltid gjort tidigare och det är praxis även bland andra kommuner. Inget underlag har heller presenterats för fullmäktige som tyder på att affären är genomförd till rätt pris och därför är tillåten.
Som att det inte var tillräckligt att Erik Pelling och det rödgröna styret pressar igenom detta beslut är det än värre de hanterat rättsprocessen som har följt av den. Erik Pelling har drivit domstolsprocessen till synes helt på egen hand även fast lagen kräver att processföringen hanteras av kommunstyrelsen i sin helhet. Domstolen har inte sett nådigt på detta beteende och har upphävt det beslut Pelling fattat utan att ha rätt till det, precis som då han för ett år sedan överskred sina befogenheter i en liknande process.
Lika anmärkningsvärt är hur Erik Pelling tycks se detta som en rättsprocess han i sin person driver mot mig snarare än i syfte att klargöra om kommunen har följt lagen eller ej. Han och styret utreds nu av justitieombudsmannen för ärendehanteringen och ifall den bryter mot kraven som ställs på en kommun i grundlagen.
Förvaltningsrätten har uttalat att Erik Pelling i sin processföring har agerat mycket olämpligt. Uppsalas medborgare förtjänar bättre företrädare än så.
Uppsalas kommunpolitiker ska inte leka affärsmän, det blir aldrig bra. Att politiker ibland fattar dåliga beslut är en sak, men att sedan gå till motangrepp i strid med lagen är direkt oacceptabelt. Är det här verkligen det bästa rikets fjärde största stad kan prestera?