Uppsalas elever får inte det stöd de behöver

Skolan behöver kraftigt ökade resurser för att klara sitt uppdrag, skriver en rad friskolerektorer.

Skolan i Uppsala behöver mer pengar för att kunna erbjuda alla elever rätt stöd, skriver friskolerektorer.

Skolan i Uppsala behöver mer pengar för att kunna erbjuda alla elever rätt stöd, skriver friskolerektorer.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Debatt2022-10-31 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu när dammet efter valet har lagt sig är det dags för alla politiker i Uppsala att visa att man står upp för skolan under den nya mandatperioden. I början av september skrev ett antal av våra kommunala kollegor en debattartikel (UNT 5/9) om att resurserna i Uppsalas skolor inte räcker för att fullgöra uppdraget. Vi instämmer till fullo.

Vi upplever att politiken, oavsett färg, är utformad från en idealbild med elever från resursstarka familjer och inte utifrån verkligheten. Vi vill därför i samma anda som de kommunala rektorerna belysa ett antal områden där kartan skiljer sig från terrängen, men där Uppsalas politiker fortsätter att följa kartan i stället för att våga ge sig ut i medborgarnas vardag.

Skolbidragen i Uppsala är bland de absolut lägsta i hela Sverige, långt under rikssnittet. Uppsala lägger också betydligt mindre på skolan räknat per elev än våra grannkommuner i Uppland. Uppsala ligger därför också lågt i lärarfackens återkommande rankningar av “bästa skolkommun”. Vi inom skolans värld känner oss uppgivna när vi gång på gång ser hur politiker går ut i media med budskapet “vi satsar på skolan”, men när man tittar närmare så visar det sig att det endast är en kompensation för att Uppsala växer och eleverna blir fler – för den enskilda skolan eller eleven är resurserna fortfarande otillräckliga.

Politikerna gömmer sig bakom att Uppsalas skolor haft goda resultat. Verkligheten är dock att gruppen som behöver extra stöd och hjälp växer i snabb takt och att resurserna för att hjälpa alla elever enligt skollagens krav och elevernas rättigheter inte finns. Vi har en stor ökning av psykisk ohälsa som kräver mycket resurser. Uppsalas demografi förändras också, vi är inte längre enbart en akademikerstad, utan behöver bygga en skola som är jämlik och kompensatorisk för alla.

Vi hänvisas till att söka tilläggsbelopp för elever med stora behov. Många tror att om man kan visa att en elev har extra behov eller en diagnos så skjuter kommunen till extra pengar. Vi vet att det är så långt från verkligheten som man kan komma. Att söka tilläggsbeloppen tar mycket tid, och trots genomarbetade skrivningar som visar på de behov eleven har och vilken nytta de skulle ha av mindre grupper och extra stöd, nekas ansökan om tilläggsbelopp vid de flesta tillfällen.

Uppsalas politiker verkar helt enkelt inte vilja lägga de resurser som krävs på de elever som har störst behov. Resursstarka elever klarar sig – men elever med svårare förutsättningar tillåts att falla igenom. Vem tar ansvar för att Uppsalas skolor har förutsättningar att följa skollagens skrivningar? Det kan inte fortsätta vara de enskilda lärarna och rektorerna som redan går på knäna.

Politiker tycker om att tala om att studieron i skolan behöver öka. Vi håller med. Alla elever har rätt att få nå så långt de kan, och alla elever har rätt till en trygg och lugn skolmiljö. Men alla elever är inte stöpta i samma mall. Vårt stora behov är inte skolkontrakt med ytterligare ordningsregler – vad vi behöver är att kunna få anpassa undervisning och gruppstorlekar efter eleverna som individer och inte efter kommunens minimalt anslagna skolbudget.

Förutom denna generella bild och utmaning som har delats av alla Uppsalas skolor under lång tid har inte den höga inflationen undgått någon. Matkostnader, hyror, el, dyrare papper och böcker påverkar skolorna direkt, vilket ytterligare försvårar att kunna lägga resurser på extra stöd till de som behöver det. Till det kommer en lönerörelse där vi hoppas att det kommer att kunna synas att vi värderar det fantastiska jobb våra lärare gör med att förbereda nästa generation för framtiden.

Just nu sitter Uppsalas politiker med budgeten. Innan valet ställde vi frågan till alla politiker i kommunstyrelsen och utbildningsnämnden hur de tänkte göra för att ge skolan de resurser som den behöver. Talande nog fick vi inga svar på frågan från någon politiker eller något parti. En normal uppräkning på 2-3 procent av bidragen innebär i själva verket en besparing på Uppsalas barn och ungas utbildning – höjningen i år behöver vara betydligt högre.

I valrörelsen hördes budskapet om att skolan är viktig för Sverige och Uppsala men nu är det upp till bevis – är Uppsalas politiker på allvar intresserade av Uppsalas elever? Då måste det också få synas i budgeten.

Rektorer i Uppsalas fristående grundskolor