Debatt: Spårvägen är ett hot mot Uppsalas välfärd

Kraftigt ökad inflation och höjda räntor har på kort tid fått stor påverkan på samhällsekonomin. Riksbanken beslutade under sommaren om den högsta höjningen av styrräntan på över 20 år och ytterligare höjningar har aviserats.

I media har fokus hittills legat på hushållens situation och deras behov av prioriteringar för att få privatekonomin att gå ihop. Endast en liten del av nyhetsrapporteringen har handlat om räntornas påverkan på den offentliga ekonomin. Precis som de privata hushållen har kommunernas skulder ökat under en lång period av låga upplåningskostnader. 

Konsekvenserna kommer att bli mycket kännbara för de som dragit på sig stora lån. Tyvärr kan vi konstatera att Uppsala är en av de kommuner i Sverige som kraftigt ökat sin låneskuld de senaste tio åren.

Socialdemokraternas ekonomiska politik i Uppsala har surfat på vågen av låga räntor. Kommunkoncernens låneskuld har tredubblats på tio år och har ökat till 17,6 miljarder kronor enligt den senaste årsredovisningen. Det motsvarar drygt 74 000 kronor per Uppsalabo.

I takt med att nya lån tas och gamla lån läggs om kommer räntekostnaderna att förbruka en allt högre andel av våra gemensamma skattemedel. Till detta ska läggas ökade investerings- och driftkostnader på grund av inflation. Investeringsutrymmet i kommunens budget kommer därför under lång tid framöver bli väldigt begränsat. I det läget är det viktigt att det finns en politisk ledning som har ekonomisk kompetens och klarar av att prioritera kärnverksamhet.

Varningar för konsekvenserna av den gigantiska låneskulden i Uppsala har inte saknats. Redan 2015 beskrev kommunens dåvarande ekonomichef skulden som ohållbar. UNT:s ledarsida har uppmärksammat den ohållbara lånepolitiken (UNT 29/10 2017 samt 3/2 2019). I oktober förra året anges i kommunens eget underlag till delårsbokslut att ett höjt ränteläge kan leda till betydande ekonomisk risk.

Men finanskommunalrådet Erik Pelling (S) har inte lyssnat. Istället har den socialdemokratiska kommunledningen fortsatt lånekarusellen och till råga på allt beslutat investera flera miljarder i ny spårväg i södra delarna av Uppsala.

Kostnaden för spårvägen har tidigare beräknats till 6,1 miljarder kronor. Slutsumman lär bli betydligt högre då inflationen det senaste halvåret medfört kraftigt ökade byggkostnader. Även om staten planerar att skjuta till cirka tre miljarder till projektet, så är det skattebetalarna som också finansierar den delen.

Att föreslå nya mångmiljardsatsningar på spårväg när kommunens låneskuld redan är för stor och vi har kraftigt stigande räntor är ett anmärkningsvärt exempel på finanspolitisk ansvarslöshet.

Beslutet om ny spårväg i Uppsala måste omgående rivas upp. Den planerade exploateringen av bostäder i södra staden måste göras om och skalas ner, samtidigt som mer flexibla lösningar används i kollektivtrafiken. Tillväxten av bostäder i Uppsala bör spridas ut över fler områden och med ett betydligt större inslag av småhus i de yttre delarna. Det investeringsutrymme som finns i kommunens budget måste i första hand användas till skolor, omsorg och upprustning av befintlig infrastruktur.

För att tala klarspråk: spårvägsprojektet riskerar att försätta kommunens ekonomi i en mycket allvarlig situation om det fullföljs. Andra verksamhetsområden och stadsdelar kommer inte att kunna utvecklas om Uppsala ska finansiera en mångmiljardsatsning på spårväg. Vi som var med under 1990-talets finanskris vet att det inte finns några genvägar till att sanera en djupt skuldsatt kommuns ekonomi. Nödvändiga investeringar och upprustning av skola och omsorg kommer att få stå tillbaka.

Den nuvarande vänstermajoritetens beslut om att bygga en spårväg är ett direkt hot mot välfärden för alla Uppsalabor. Skattemedel ska gå till det som är viktigt för medborgarna. Inte slösas iväg på dyra prestigeprojekt. Uppsala behöver en ny politisk ledning som klarar av att prioritera och inte bara spendera skattebetalarnas pengar.