Det har nu gÄtt över tvÄ Är sedan Ryssland inledde sitt oursÀktliga anfallskrig mot Ukraina.
Av allt som skrivits om detta krig, har journalisten och kulturpersonligheten Bernt Jonssons snart tvĂ„ Ă„r gamla artikel âHur mĂ„nga döda Ă€r Ukraina vĂ€rt?â (UNT 9/5 2022), stannat i mitt minne.
I sin artikel, som kanske frÀmst var ett inlÀgg i debatten om svenskt Natomedlemskap, framhöll Bernt Jonsson att nÀr Sovjetunionen 1968 invaderade Tjeckoslovakien mötte invasionen inget vÀpnat motstÄnd. Effekten blev fÀrre Àn 100 döda, nÄgra hundra skadade och ingen sönderbombad infrastruktur. Invasionen ledde dÀremot till ett fortsatt förtryck av medborgerliga och grundlÀggande rÀttigheter men tjugo Är senare kom Sammetsrevolutionen och Tjeckoslovakien blev dÀrefter ett fritt land.
NĂ€r vi ser bilderna frĂ„n Ukraina pĂ„ alla lemlĂ€stade soldater och civila samt alla förstörda hem, skolor och arbetsplatser önskar vi nog alla att kriget aldrig hade brutit ut. Det totala antalet döda â civila, soldater frĂ„n bĂ„da sidor och utlĂ€ndska frivilliga â verkar uppgĂ„ till nĂ€rmare 200 000. Antalet sĂ„rade Ă€r mĂ„ngdubbelt fler och antalet flyktingar rĂ€knas i miljoner.
Varje död mÀnniska Àr en oersÀttlig förlust. Att bomba sönder infrastruktur och minera Äkermark Àr meningslös och kostsam förstörelse. Att inte försvara sig mot ett vÀpnat angrepp frÄn en fientlig grannstat innebÀr med sÀkerhet att liv rÀddas.
Men det finns vÀsentliga skillnader mellan Ukrainas och Tjeckoslovakiens situation och det Àr hÀr den Europeiska unionen kommer in i bilden. För Tjeckoslovakien hade aldrig ett val mellan en icke-vÄldslinje och vÀpnat motstÄnd. Landet stod ensamt, terrorbalansen mellan Sovjet och USA behÀrskade vÀrlden och de sex dÄvarande EEG-lÀnderna bedrev ingen gemensam utrikespolitik.
Genom decennierna har den Europeiska unionen utvidgats och kommit att införa en gemensam utrikespolitik. Tack vare den förmÄr EU i dag hÄlla en enad linje mot Ryssland och stödja Ukraina, Àven nÀr USA sviktar. Ryssland Àr större och rikare Àn Ukraina i absoluta mÄtt mÀtt. Men med resurser frÄn EU Àr Ukraina starkare Àn Ryssland, vilket pÄ sikt förhoppningsvis avgör kriget.
För Ryssland mĂ„ste stoppas. Anfallet mot Ukraina Ă€r det andra kriget efter attacken pĂ„ Krimhalvön. Skulle Ukraina falla, blir det tredje gĂ„ngen gillt nĂ€sta gĂ„ng Ryssland anfaller ett annat europeiskt land. Och det var ju just sĂ„ andra vĂ€rldskriget startade. Inte efter annekteringen av Ăsterrike. Inte efter att Tyskland tilltvingat sig Sudetenland. Utan nĂ€r Tyskland för tredje gĂ„ngen ville utöka sitt territorium med delar av Polen.
à r 2012 tilldelades Europeiska unionen Nobels fredspris för att organisationen hade förÀndrat större delen av Europa frÄn en krigshÀrjad kontinent till en kontinent prÀglad av fred.
NÄgon kanske vill invÀnda att det Àr ett misslyckande för EU att vi Ànnu inte lyckats skapa fred i kriget medan Ryssland och Ukraina. Men det Àr svÄrt för utomstÄende lÀnder att försöka fÄ lÀnder som Àr i krig att sluta kriga. Det gÀller kriget mellan Ryssland och Ukraina likavÀl som det gÀller kriget mellan Israel och Hamas.
Samarbetet inom EU har emellertid fÄtt slut pÄ de evigt Äterkommande krigen mellan Frankrike och Tyskland om de landomrÄden som ligger mellan de bÄda staternas kÀrnomrÄden. Dessa krig har pÄgÄtt frÄn och till i nÀrmare tusen Är, dessutom med allt större vÄldsamhet fram till Är 1945. Utan permanent fred mellan Frankrike och Tyskland skulle vi inte ha nÄgot vÀlstÄnd alls, varken i Sverige eller resten av Europa.
Den 9 juni Ă€r det val till Europaparlamentet. Det Ă€r ett viktigt val, inte minst för det framtida stödet till Ukraina. I Europaparlamentsvalet stĂ„r Liberalerna för ett stĂ€rkt stöd frĂ„n EU till Ukraina â militĂ€rt, ekonomiskt och humanitĂ€rt. Liberalerna vill att Ukraina steg för steg ska fĂ„ börja förhandla om sitt EU-medlemskap. Och nĂ€r freden kommer, ska frysta ryska tillgĂ„ngar anvĂ€ndas för Ukrainas Ă„teruppbyggnad.