Bilderna från krigets Ukraina liknar dem från Berlin efter andra världskriget, Bagdad efter Bushs och Blairs krig 2003, Aleppo efter Assads missiler. Ruiner, söndertrasade bostadshus, döda, vilsna och förtvivlade människor om vartannat. Människor på flykt.
Antalet döda är oklart. 6 000 ryska soldater? 20 000 ukrainska civila? Siffrorna är inte att lita på. I varje krig är sanningen det första offret. Klart är att Putins krig inte gått enligt planerna vad än han påstår. Inget blixtkrig. Fler döda. Fler torterade.
Ukrainarna har visat en beundransvärd motståndsvilja. En karismatisk president har lyckats mobilisera - internt och externt. Imponerande. Betyder det att det väpnade motståndet är vist och klokt? Tveksamt.
I augusti 1968 invaderades Tjeckoslovakien av trupper från Warszawapakten; uppskattningsvis en halv miljon soldater utrustade med över 5 000 stridsvagnar. Inget väpnat motstånd, däremot ett uthålligt och modigt civilt motstånd. Resultat: 78 dödade, några hundra skadade. Inga större skador på hus och infrastruktur. Två decennier senare: Sammetsrevolutionen.
Vad hade hänt i Ukraina om de styrande hade valt civilmotstånd som försvarsmetod? Det vet vi inte utom att 10 000-tals liv hade sparats och miljoner inte hade tvingats bli flyktingar. Dessutom i stort sett bevarade bostäder.
När kriget kommer – reellt eller hotande nära – är det lätt att ryckas med. Känslostormen är stark. Det är inget bra läge för beslut som kan få konsekvenser för lång tid framåt. Dock ser Johan Sundman (UNT 28/4) äntligen sin chans att få drömmen om Sverige i Nato uppfylld. Kärnvapen? Inte ens värt att nämna.
Betyder det växande stödet för anslutning att Nato har förändrats? Icke. Samma kärnvapendoktrin som förut. Som förbehåller sig rätten att först av alla tillgripa kärnvapen, vilket blivit en förevändning för Ryssland att tillämpa samma princip. Att bli medlem är att säga JA till kärnvapen i stället för att fullfölja vår stolta tradition att bekämpa kärnvapen och ratificera kärnvapenförbudet.
Nato är militarismens väg. Ska vi vinna freden måste vi välja en annan modell. Att nu falla in i ledet av de som väljer militarismens vore en tragedi.