Svar till debattinlägg av Göran Bryntse och Thomas B Johansson 18/1
Vindkraft och solel kan kanske ersätta kärnkraften i framtiden, men inte utan att vi under omställningen eldar på klimatkrisen med biobränslen.
Bryntse och Johansson har kanske så pass bra underlag att de kan veta att den tillgängliga effekten från vindkraft och solel 2045 är tillräcklig för att trygga elproduktionen för det uppskattade behovet. Men efterfrågan på el kommer rimligen att vara ännu större i framtiden, särskilt med tanke på behovet av elektrifiering av transporter och ståltillverkning med låga utsläpp.
Deras resonemang rymmer dessutom ett farligt antagande, och det är att biokraft skulle kunna jämföras med kärn-, sol- eller vindkraft ur klimathänseende. Bryntse och Johansson räknar med att 30 TWh av de 70 TWh fossil energi inom transportsektorn som inom tio år måste ersättas med något annat ska komma från biodrivmedel, merparten inhemska.
Tillsammans med elproduktionen skulle vi då behöva minst 45 TWh från biomassa om tio år. Men biobränslen höjer också koldioxidhalten i atmosfären. Utsläppen sker direkt, men den tid det tar för nyplanterad växtlighet att åter binda de utsläppen är ofta mycket lång. Tas biobränslen från skogen handlar det ju om många decennier innan ett nyplanterat träd "ersatt" det gamla. Detta är tid vi inte längre har, i den akuta klimatkris vi befinner oss i.
Klimatsvaret inkluderar därför biodrivmedel i sitt förslag på hur klimatskadliga bränslen ska fasas ut ur transportsektorn. Alla koldioxidskapande drivmedel ska beläggas med en stigande avgift, och intäkterna från denna avgift ska delas ut till medborgarna som omställningsbidrag.
Avgiften kommer att driva på den effektivisering och elektrifiering som bland andra Klimatpolitiska rådet anser nödvändig för att vi ska nå målet för 2030. Detta förslag går att genomföra inom EU:s regelverk, och Klimatsvaret arbetar för att säkra ett blocköverskridande stöd för det.