Hård kamp om kryssen

Vid sidan av frågan om vilka partier som ska styra efter valet pågår även en intern strid inom partierna om vilka kandidater som ska föra deras talan.

Maria Gardfjell.

Maria Gardfjell.

Foto: Felicia Andreasson

Politik2018-09-09 07:00

Två av de hårdaste personvalsstriderna i den här valrörelsen pågår in i det sista inom Liberalerna och Miljöpartiet. Till riksdagen kan båda partierna i bästa fall räkna med varsitt mandat från Uppsala län. Riksdagsledamoten Maria Weimer (L) och kommunalrådet Maria Gardfjell (MP), som båda står på andra plats på sina partiers valsedel, har inte gett upp hoppet om en riksdagsplats. Under parollen "kryssa Maria" genomför de en serie debattdueller med klimatfrågan i fokus.

– Jag och Maria Weimer är de hetaste utmanarna i det här valet. Och jag tycker det är viktigt att partier med många starka toppkandidater lyfter upp dem och breddar kampanjen för att partiet ska nå ut med sin politik, säger Maria Gardfjell.

Hur ser du på att man konkurrerar om rösterna med sina partikamrater?

– Niclas Malmberg är ingen dålig kandidat och jag motarbetar inte honom. Men jag tycker att riksdagen behöver en ledamot av min kaliber, säger hon.

Några planer på att tacka nej till platsen har hon inte om hon blir vald.

För Maria Weimer är det inte första gången som hon genomför en personvalskampanj. Hon stod på andraplats på riksdagslistan även vid förra valet och lyckades då kryssa sig förbi dåvarande riksdagsledamoten Ismail Kamil.

– I Liberalerna har vi en tradition av starka personvalskampanjer. Vid förra valet var jag en av tolv ledamöter som kom in tack vare personkryssen, säger Maria Weimer.

Väl i riksdagen säger hon att hon haft möjlighet att driva sina egna frågor. Och det är ingen slump att det är just klimatfrågan som är i fokus i debatterna med Maria Gardfjell.

– För mig är klimatfrågan en ödesfråga. Bland annat tar jag ställning för flygskatten och går emot mitt eget parti i den frågan. I debattduellerna kan vi båda fokusera på vår hjärtefråga, klimatet, men presentera olika lösningar på klimatproblemen, säger hon.

På förstaplats på respektive listor för Liberalerna och Miljöpartiet står Lina Nordquist, regionråd, och Niclas Malmberg, riksdagsledamot. De har något olika förhållningssätt till att de nu utmanas inom partiet.

– Jag tycker det är bra. Man måste utgå från att alla som står på en valsedel är kandidater. Och personvalet är väljarnas möjlighet att påverka vem som representerar dem, säger Lina Nordquist (L).

Niclas Malmberg säger att han ägnat mycket tid åt att förklara att de som är nöjda med partiets valsedel behöver kryssa förstanamnet. Även om Maria Gardfjell skulle vinna kryssningskampen tror Niclas Malmberg dock att det finns en chans att han får sitta kvar i riksdagen.

– Om hon kryssas in vet jag inte om hon tänker ta sin plats. Hon har från början uttalat att hon ställer upp för att stötta mig, säger Niclas Malmberg.

I andra partier kan personkryssen få ett lite slumpartat utfall. Mikael Oscarsson har varit riksdagsledamot för Kristdemokraterna sedan 1998. Nu står han dock bara på andra plats på listan i Uppsala län efter partiledaren Ebba Busch Thor. Hon står först på partiets listor i nästan hela landet. Och det som förmodligen avgör om Mikael Oscarsson får sitta kvar eller inte är i vilken valkrets som Ebba Busch Thor får sitt mandat. Och det avgörs i sin tur av var i landet som hon blir personvald.

– Förra valet var det bara åtta röster som avgjorde om Göran Hägglund skulle få sitt mandat i Göteborg eller Halland. Jag kan inte vara säker och blir tvungen att uppmana folk att kryssa mig om jag ska vara kvar i riksdagen, säger Mikael Oscarsson.

Högst andel kryss vinner

För att bli personvald ska man ha kryssats på minst 5 procent av partiets röster i en valkrets.

Kandiderar en person på listorna i flera valkretsar kommer hen att representera den valkrets där partiet får mandat och hen får högst andel personkryss, om antalet personkryss är över gränsen på 5 procent.

Når kandidaten som står överst på listan inte upp till 5 procent i någon valkrets är det i den valkrets där listan med personen har fått högst antal röster som hen kommer in, under förutsättning att ingen annan kandidat har fått mer än 5 procent personkryss där.

För att personrösta måste man använda använda en valsedel med förtryckta namn på kandidater. Det går inte att skriva dit ett namn på en valsedel med enbart partiets namn på.

Valsedlarna med förtryckta kandidatnamn ansvarar partierna själva för att de finns i vallokalerna.

Källa: Valmyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!