Transplantation hjälp mot diabetes

Transplantation av insulinproducerande celler till en muskel i underarmen kan bli ett nytt sätt att bota diabetes enligt en ny studie vid Uppsala universitet.

2 augusti 2010 08:07

När cellerna transplanteras till en muskel ökar chanserna att det bildas nya blodkärl som hjälper dem att fungera som insulinceller normalt gör. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, som publiceras i nätupplagan av den välrenommerade facktidskriften Diabetes.
– Våra försök visar att insulinproducerande så kallade cellöar som transplanterats till en muskel kan bota diabetes hos möss och det mesta tyder på att sådana öar fungerar på samma sätt även i muskler hos människor, säger forskaren Mia Phillipson vid Institutionen för medicinsk cellbiologi, som är huvudansvarig för studien.

Utspridda i bukspottkörteln finns små anhopningar av insulinproducerande celler, så kallade cellöar, som släpper ut en lagom mängd insulin när sockerhalten i blodet stiger. Vid den form av diabetes som kräver insulininjektioner har de flesta av dessa cellöar förstörts. Sedan flera år pågår försök att bota patienter med mycket svårkontrollerad diabetes genom en transplantation av sådana cellöar. Vid transplantationen sprutas cellöarna in i ett blodkärl för att fastna i levern.
– För att transplanterade cellöar ska fungera normalt måste det bildas blodkärl inne i dem så att de snabbt kan känna av och vid behov släppa ut insulin när blodsockret stigit. Men det är svårt att få tillräcklig nybildning av blodkärl när cellöarna placeras i levern, säger Mia Phillipson.

Det är detta problem som forskarna hoppas ha funnit en lösning på genom att i stället placera cellöarna i en muskel.
– I vår musmodell ser vi att det inom två veckor finns lika mycket blodkärl i cellöar som transplanteras till muskeln som i normala cellöar i bukspottkörteln. De transplanterade cellöarna förmåga att släppa ut insulin och reglera blodsockret är också normal, säger Mia Phillipson.

Tre människor som på grund av en livshotande sjukdom i bukspottkörteln fått hela detta organ bortopererat har också behandlats på detta sätt. En begränsad mängd cellöar som preparerats fram från den bortopererade bukspottkörteln sprutades in i en muskel i underarmen.
– Också i dessa cellöar i underarmsmuskeln bildades massor med nya blodkärl. Vi tror att patienterna skulle bli fria från behovet av insulinsprutor om en tillräcklig mängd välmående cellöar transplanterades på detta sätt, säger Mia Phillipson.

Exakt hur det går till när det bildas så mycket nya blodkärl i cellöarna just i en muskel är oklart, men forskarna visar att en sorts vita blodkroppar som kallas neutrofiler måste finnas på plats för att detta ska ske.
– Denna nya upptäckt går stick i stäv mot den gängse uppfattningen att immunceller är enbart av ondo vid transplantationer, säger Mia Phillipson.

Hon hoppas att kunskaperna från den nya studien ska ligga till grund för kommande prövningar med transplantation av insulinproducerande cellöar, hämtade från avlidna organgivare, till underarmsmuskeln på patienter med svårkontrollerad diabetes.
– Jämfört med gängse transplantation till levern borde detta öka chanserna att cellöarna på både kort och längre sikt överlever och tillverkar tillräckliga mängder insulin. Det kan också minska behovet av upprepade transplantationer gjorda med cellöar hämtade från flera olika donatorer, säger Mia Phillipson.

Ännu befinner sig sådana prövningar bara i ett tidigt planeringsstadium. När de kan börja är oklart.
– Innan prövningarna startar bör vi helst ha hittat en form av immundämpande behandling som inte undertrycker neutrofilerna utan tar tillvara deras förmåga att stimulera till nybildning av blodkärl, säger Mia Phillipson.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Åke Spross