Storslagna visioner för Slottet

En linbana eller rulltrappa upp till Uppsala slott, en utgrävd borggård med en konsthall under jord, och en ”supermodern” byggnad i glas ovan. Så kan slottsområdet förändras inom några år.

27 mars 2011 18:02

Mer liv och rörelse behövs i Uppsala slott. Samtidigt behöver Uppsala konstmuseum, i dag beläget i Slottet men känt och utnyttjat av för få, utvecklas. Det menar kommunfullmäktige och kulturnämnden som gett kulturkontoret uppdraget att leda en utredning om konstverksamhetens framtid i Slottet. Utredning ska handla både om arkitektonisk utformning och om innehåll.

Spektakulära förändringar kan vara på gång, det står klart trots att utredningsarbetet är långt i från färdigt.
– Vi tittar på möjligheten att gräva ur borggården, som bara består till huvuddelen av schaktmassor, för att under jord kunna ha utställningsmöjligheter, barnverkstad, stora samlingslokaler och liknande, säger Lisen Hessner, kulturstrateg som leder utredningsarbetet.

En ingång skulle kunna finnas i terrasserna ner mot barockträdgården. Borggården ovan jord lämnas heller inte orörd, om visionerna blir verklighet. Här måste ett ljusinsläpp finnas till lokalerna under jord.
– Vi tänker oss något supermodernt, som ska stå i kontrast till det gamla slottet. Det här ska bli något riktigt häftigt, säger Lisen Hessner och nämner Louvren i Paris som en referens.
Där har en glaspyramid placerats framför de gamla museilokalerna.

Någon ekonomisk ram är inte satt, men Lisen Hessner tror att de omfattande förändringarna kan vinna gehör hos beslutsfattarna. En av utgångspunkterna är att göra Uppsala till en känd konststad och på det sättet locka besökare och turister och stärka stadens varumärke.
– Det kommer förstås att bli dyrt. Men menar politikerna allvar med att konsten ska få spela en viktig roll i staden har jag svårt att tänka mig att det inte ska få kosta.
Samtidigt betonar hon vikten av att kostnaden för lokalerna inte får urholka verksamheten. Sådana exempel finns det för många av, menar hon.

Men för att nya Slottet och konstmuseet ska bli den succé man hoppas på krävs att det största problemet i dag får en lösning: det otillgängliga läget på toppen av den branta åsen. Antalet konstmuseibesökare är cirka 25 000 färre per år än när det låg i city, och 75 000 färre än exempelvis Biotopia.
– Vi ser över möjligheterna för en linbana, rulltrappa eller hiss uppför branten sydost om Slottet, som ska vara en upplevelse i sig. Även kollektivtrafik till borggården ska undersökas. Förändringar invändigt i Slottet kommer ses också över, som nya hisschakt och att göra panoramavyerna över Uppsala tillgängliga för besökarna.

Slottets ägare Statens fastighetsverk och slottsarkitekten Håkan Langseth är positivt inställd till idéerna, men betonar att det än så länge är idéer.
– Kan vi få mer liv och rörelse i Slottet så här vore det jättebra. Borggården har bara sett ut som nu sedan 1970-talet. Men det krävs förstås ändå diskussioner med bland andra Riksantikvarieämbetet. Slottet är ju byggnadsminnesmärkt. Tidigast före sommaren kan utredningen vara klar. Beslutar sig politikerna för att gå vidare kommer ett djupare programarbete att ta vid. Därefter kan ett färdigt förslag så småningom leda till en bygglovsansökan. Tidigare var ambitionen att förändringarna skulle vara gjorda 2014.
– Det kommer inte att gå. Men det ska inte behöva bli en långdragen historia, som exempelvis Musiken hus, säger Lisen Hessner.

Men motståndarna har redan börjat skramla. Föreningen Konstens hus nu vill inte att konsten ska agera hjälpgumma åt Slottet, som enligt ägarna och stadens politiker behöver fyllas med någon livgivande offentlig verksamhet. Föreningen vill i stället se ett hus som utgår från vad konsten behöver och kämpar för ett nybygge i city.
– Så tänkte jag också från början, men politikerna har bestämt att vi ska gå till botten med Slottsalternativet och nu tror jag att det kan bli riktigt, riktigt bra, säger Lisen Hessner.

Fakta

Uppsala slott började att byggdes av Gustav Vasa i slutet av 1540-talet. Byggnationerna fortsatte under hans söners ledning och fortsatte ända fram till Drottning Kristinas dagar.

1702 skadades slottet i den stora stadsbranden och stod övergivet i flera decennier. Vissa delar revs för att användas som byggnadsmaterial vid andra byggen, till exempel vid återuppbyggnaden av slottet i Stockholm, som brunnit ned 1697.

Under mitten av 1700-talet påbörjades dock en återuppbyggnad under ledning av Carl Hårleman. På borggården verkar det aldrig ha funnits någon bebyggelse. Borggården och området ned mot barockträdgården har dock ändrat utformning under åren.

Olof Rudbeck gjorde på 1600-talet en plan för området kring slottet. När slottet återuppbyggdes efter branden gjorde arkitekten Carl Hårleman en ny plan. Han ville ersätta terrasserna med ett rampsystem, men det arbetet avbröts på 1760-talet i brist på pengar. Hade hans planer genomförts hade bastionerna också försvunnit.

I början av 1900-talet stod statyn av Gustav Vasa som i dag finns på borggården i en utbyggnad i terrasserna. Där växte också träd. Dagens utformning av borggården kom till på 1970-talet. Före det fanns exempelvis planteringar och träd även uppe på borggården.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Niklas Skeri