Riksdagens utredningstjänst, Rut, har försökt bena ut vilka grupper som gynnats mest under olika regeringar. Rut har gått igenom de ekonomiska reformer som införts av dels den socialdemokratiska regeringen 2002–2006, dels av alliansen 2006–2010.
Det handlar om allt från jobbskatteavdrag till förändrad a-kassa och fastighetsskatt. En slutsats i rapporten, som kom i början av året, är att hushållen överlag fått betydligt mer pengar att röra sig med till följd av de reformer alliansen klubbat igenom jämfört med effekterna av den socialdemokratiska politiken.
Samtidigt har det under alliansen skett en tydlig förskjutning som innebär att de som redan tjänar bra fått ännu mer medan personer med lägre inkomster inte alls fått lika höga påslag.
Den tiondel av befolkningen med de högsta disponibla inkomsterna fick under den socialdemokratiska regeringen 3 650 kronor mer i plånboken under 2006. De allra rikaste har fått drygt tio gånger mer till följd av de ekonomiska reformer som alliansen drivit igenom.
Under Alliansens tid har 50 procent av hushållen med de lägsta inkomsterna fått ta del av cirka 20 procent av de pengar som totalt kommit befolkningen till del till följd av de ekonomisk-politiska reformerna.
Det kan jämföras med förändringar under den socialdemokratiska regeringen då 40 procent av dem med lägst inkomster fick cirka 30 procent av de pengar regelförändringar gav upphov till.
Men man kan vända på resonemanget och konstatera att hushållen med lägst inkomster i kronor räknat fått ett betydligt större lyft under alliansens tid vid makten, jämfört med vad samma grupp fick under Socialdemokraterna.
En förklaring är att alliansens reformer fört över mycket stora summor till hushållen. Under 2010 handlar det om 97 miljarder kronor ytterligare till hushållen och en motsvarande försvagning för den offentliga sektorn.
Socialdemokraternas reformer gav 37 miljarder mer till hushållen under 2006 medan statskassan tappades av på ett lika stort belopp.