När alla vill ha mer

Sjuksköterskor protesterade mot låga ingångslöner och fick igenom sina krav. Nu kräver allt fler allt mer i lön, men räcker skattepengarna till?

23 mars 2014 17:00

I personalrummet på Ärentunaskolan sitter lärarna Susanne Jacobsson och Jenny Stenson och äter lunch. Den senaste tidens rapportering om sjuksköterskors höjda ingångslöner har väckt tankar hos dem. De ser likheter mellan yrkena, främst handlar det om en lojalitet mot arbetsplatsen och att man trots större krav på ansvar och en mer pressad situation fortsätter jobba.

– Det är jättebra att sjuksköterskor får upp sina löner för det gynnar nog hela sektorn. Man kan inte ställa olika yrken mot varandra. Men i det offentliga är det en kamp om samma pengapåse. Det där är problematiskt. Samtidigt fyller de på sjukhuset positioner som är svåra att ersätta. En sjuksköterska som slutar skapar ett akut problem. En lärare kan ersättas med en vikarie, även om det också skapar problem fast på längre sikt, säger Susanne Jacobsson.Hon och Jenny Stenson är överens om att lärarlönerna skulle kunna vara väsentligt mycket bättre.

– Om man jämför med andra yrken som har lika lång utbildning som vi så har de mer i lön, säger Jenny Stenson.Båda två arbetar som lärare i matematik och no-ämnen. De tror att många unga som i dag vill arbeta med matematik eller naturvetenskap väljer ett yrke som ger mer betalt framför att bli lärare.

– Det finns enormt mycket glädje­ i yrket. Men glädjeämnena är oftast inte tillräckliga om man ställer dem mot arbetsbelastningen. Vi investerar så oerhört mycket energi som vi aldrig får något för, säger Susanne Jacobsson samtidigt som hon avbryter lunchen för att knacka på fönsterrutan och uppmärksamma några elever på att snöbollar med fördel kan kastas mot annat än fönsterrutor.

Sjuksköterskornas kamp har varit hård och stundtals högljudd. Men på Akademiska sjukhuset verkar de nu alltså ha fått sina protester hörsammade. Vinsten gäller framför allt ingångslönerna för sjuksköterskor. På våren 2012 låg ingångslönen på runt 21 000 kronor i månaden. I dag har den höjts till i snitt 25 500 kronor i månaden, vilket placerar Akademiska högst av alla sjukhus i landet. Men genomförandet av de höjda lönerna har väckt fler protester. Flera sjuksköterskor har lämnat sina tjänster eftersom nyutexaminerade sköterskor i vissa fall tjänar mer än de som har arbetat väsentligt längre. Barnmorskorna protesterar mot för låga löner och hittills har 34 valt att säga upp sig.

Men sjuksköterskornas krav som hörsammats väcker känslor och krav även på andra håll än i korridorerna och personalrummen på sjukhuset.

På förskolorna i Uppsala verkar de höjda ingångslönerna för sjuksköterskor väcka reaktioner.

– Det är väldigt bra att de lyckas för det visar att arbetsgivaren måste ta sådana här krav på allvar, säger Erik Andersson som arbetar som förskollärare på Gunnars förskola.

Barnen hoppar och stimmar runt omkring honom. En pojke säger att han behöver hjälp med att hänga in sina strumpor i torkskåpet, en annan berättar att det är vatten på golvet på toaletten, en tredje är ledsen för att han fått en spark av ett annat barn och en fjärde har byggt något med klossar som han vill att personalen ska komma och beskåda.

Erik Andersson tror att sköterskornas framgång ligger i att de har lyckats visa på en stridsvilja som saknas på andra håll. Sjuksköterskorna har lyckats skapa en enighet i och med att de är så många som arbetar på samma arbetsplats, något som är svårt för förskolelärare som är utspridda över hela Uppsala.

– I Uppsala är våra löner väldigt låga och löneutvecklingen är riktigt dålig. Jag har arbetat i fyra år snart och ligger 1 200 kronor över ingångslön. I Knivsta som ligger 10 minuter bort ligger ingångslönerna runt 25 000 och i vissa Stockholmskommuner runt 30 000.

Han tycker att de låga lönerna visar en brist på respekt, att förskollärare i Uppsala får inget som helst bevis på att det de gör är viktigt.

Företrädare för några av de största fackförbunden inom den offentliga sektorn, Kommunal och Lärarförbundet, står eniga i lönefrågan. Medlemmarna har för låga löner.

– Våra medlemmar har inte den lön de borde ha. Lönerna borde vara högre, säger Helena Ersson, ordförande för Kommunals kommunsektion i Uppsala.
På landstingssektionen inom samma fackförbund låter det ungefär likadant.
– Arbete inom offentlig sektor värdesätts inte i lön och generellt sett finns det inget tänk på löneutveckling, säger Pia Söderman, vice ordförande för Kommunals landstingssektion.

Hon tror inte sjuksköterskornas ingångslöner skapat avundsjuka hos de andra på sjukhuset, men väl oro. Den oro som uppstått bland sjuksköterskorna när nyutexaminerade får högre lön än de redan anställda sprider sig till de andra yrkesgrupperna. Hon får medhåll från Helena Ersson som dessutom tror att de andras framgång ökar på kampviljan.

Lärarförbundets facklige förtroendeman Bengt Wiraeus menar på att sjuksköterskornas högljudda protester är ett tecken på att vanliga förhandlingar inte längre verkar fungera för att få upp löner. Kommunstyrelsen i Uppsala beslutade nyligen att lärarlönerna ska höjas de kommande åren. Men det räcker inte.

– Staten behöver skjuta till pengar så att grundnivån kan höjas för alla lärare. Men i stället pratar man om att lyfta enskilda personer, exempelvis genom att premiera förstelärare. Man duttar ut lite grann, men det stora som behövs vill man inte prata om. Det är provocerande, säger Bengt Wiraeus.

Anders Forslund är professor i nationalekonomi och biträdande chef på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i Uppsala. Enligt honom kommer höjningen av sjuksköterskornas ingångslöner troligtvis leda till att alla löner inom Akademiska på längre sikt tvingas upp. Men kommer landstinget ha råd med det?

– Man resonerar kanske ”den dagen, den sorgen”, säger Anders Forslund.

Han tycker att sjuksköterskornas höjda ingångslöner och ett växande missnöje bland andra i offentlig sektor är ett tecken på ett svårlöst politiskt problem. Å ena sidan vill alla politiska partier ha en fungerande vård, skola och omsorg men å andra sidan är det svårt att öka intäkterna för att kunna tillmötesgå exempelvis krav på högre löner.

– Om vi antar att vi har en bestämd mängd medel att röra oss med, vilket vi har i form av skatteintäkterna. Då kan vi inte höja lönerna för alla och samtidigt ha alla kvar. Ingen vill höja skattetrycket, ingen vill sänka servicenivån. Men vad gör man då när anställda hotar med att sluta om lönen inte höjs? Löner är inte allt, men det är en väldigt stor utgift i offentlig sektor, säger Anders Forslund.

Henrik Jordahl är docent i nationalekonomi och forskare på Institutet för Näringslivsforskning. Han håller med om att om vården fortsätter finansieras på samma sätt som den finansieras i dag kommer det att skapa problem.

– Den finansieringsmodell som vi har i dag kräver ransonering av vården. Alla som vill kan inte få vård och alla kan inte få det så snabbt som de kanske vill. Det finns utredningar som visar att det är osannolikt att finansieringen vi har i dag kommer att hålla. Men att höja skatterna innebär också problem. Det kommer behövas andra typer av reformer, säger Henrik Jordahl.

Enligt honom är den offentliga sektorn unik.

– Inom andra sektorer kan du öka intäkterna genom att utveckla en tjänst och erbjuda en mer värdefull tjänst. Men du får inte mer betalt om du exempelvis utför en bättre vårdbehandling, säger han.

Enligt Statskontoret som förser regering och departement med beslutsunderlag var år 2012 den offentliga sektorns utgifter större än inkomsterna. De konstaterar också att konsumtionsavgifterna, som innefattar bland annat löner och sociala avgifter, har ökat med 11 procent inom kommunsektorn sedan 2002.

Anders Forslund tror att den enda riktiga möjligheten för att få bukt med problemet är att få till andra ekonomiska intäkter, exempelvis genom försäkringslösningar.

– Vissa politiker för en retorik som består i att genom att exempelvis stoppa invandringen får vi loss pengar till omsorg. Men jag tror inte att det finns några sådana ”enkla klipp” att göra. Det krävs en långsiktig lösning, säger Anders Forslund.

Han tror att kraven på höjda ingångslöner i grunden gick igenom med anledning av att sjukhusledningen insåg att rekryteringsbehovet av sjuksköterskor blev så akut att det krävdes en akut lösning.

De som lyckades få sina krav hörsammade, sjuksköterskestudenterna själva, tror att framgången ligger i att man lyckades väcka en diskussion i studentgruppen om lön och villkor.

– Tidigare hade man inte pratat så mycket om lön. Men vi lyckades bryta den trenden och skapa en levande diskussion om hur man värderar sjuksköterskor som ­yrkesgrupp, säger Björn Eriksson, ordförande för Sjuksköterskornas Studentförening i Uppsala.

Han är givetvis nöjd med det faktum att Akademiska nu erbjuder högst ingångslöner i landet.

– Ingångslönen är viktig eftersom löneutvecklingen i yrket är så låg, för att inte säga obefintlig. Ingångslönen blir det viktigaste lönesamtalet i hela din karriär, tyvärr.

– Men jag hoppas att våra studenter fortsätter kampen för en god löneutveckling när de kommer ut på arbetsplatserna, säger Björn Eriksson.

Han själv tar examen i juni och då kommer han inte nöja sig med det studenterna hittills lyckats åstadkomma.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Nicklas Kihlberg