Det visar en studie bland drygt 43 000 kvinnor i Uppsala sjukvårdsregion, som publiceras i medicintidskriften British Medical Journal.
– Tillsammans med några andra europeiska studier pekar resultaten av vår studie på statistiskt signifikanta skadliga effekter av dieter med litet kolhydrater och mycket proteiner, skriver forskarna vid bland annat Karolinska institutet och Harvarduniversitetet i USA.
Kvinnorna i studien var mellan 30 och 49 år när de i början av 1990-talet besvarade en omfattande enkät med detaljerade frågor om bland annat sina matvanor. Utifrån svaren har forskarna kunnat räkna fram hur mycket kolhydrater respektive protein varje kvinna åt.
Under de i genomsnitt nära 16 år som kvinnorna följts efter att ha besvarat enkäten insjuknade 1270 av dem i någon hjärt-kärlsjukdom, oftast hjärtinfarkt eller hjärninfarkt.
Som väntat var rökning och högt blodtryck kopplad till ökad risk för att insjukna i hjärtinfarkt och stroke och lika väntat var att en hög grad av fysisk aktivitet minskade risken.
Men det fanns också klara samband mellan hur stor andel av kaloriintaget som kom från kolhydrater respektive protein och risken för att insjukna i någon hjärt-kärlsjukdom.
Ju mer av det totala kaloriintaget som kom från proteiner och ju mindre av kaloriintaget som kom från kolhydrater, desto mer steg risken för hjärt-kärlsjukdom.
Som ett exempel kan nämnas att en minskning av kolhydratintaget per dag med 20 gram (motsvarar ungefär en småfranska) och en ökning av proteintaget med 5 gram (motsvarar ett kokt ägg) ökade risken för hjärt-kärlsjukdom med fem procent.
Det är inte vanligt att kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt och stroke redan i medelåldern. Ändå räknar forskarna med att det årligen skulle inträffa ytterligare 4 till 5 nya fall av hjärtkärlsjukdom bland 10 000 kvinnor i dessa åldrar om alla hade samma matvanor som kvinnorna i studien som åt minst kolhydrater och mest protein,
Studien har gjorts mot bakgrund av Atkins-modellen och flera andra populära bantningsprogram. I dem är dock andelen kolhydrater ännu lägre än den var hos den tiondel av kvinnorna i studien som konsumerade minst kolhydrater.
Forskarna påpekar att deras studie inte gäller effekter på kort sikt på vikten och insulinvärdena av en kolhydratfattig kost. De framhåller också att mer forskning behövs kring betydelsen av olika kolhydrat- och proteinkällor. I studien såg de en tendens till att en hög andel växtprotein i maten var mindre skadlig än en hög andel djurprotein.
Mer hjärt-kärlsjuka med lite kolhydrater
Att under lång tid skära ner på andelen kolhydrater i maten och äta en mer proteinrik föda kan öka risken för att insjukna i hjärtinfarkt och stroke.
Flera studier, i vilka deltagarna med slumpens hjälp fördelats på att äta olika dieter, har visat att en kolhydratfattig kost kan hjälpa överviktiga personer att sänka kroppsvikten, men de långsiktiga effekterna av en sådan kosthållning har inte studerats på samma kontrollerade sätt. Flera så kallade epidemiologiska studier, vilka i likhet med den nya studien långsiktigt följt personer som själva valt sina matvanor, har dock påvisat samband mellan lite kolhydrater och mycket proteiner i maten och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död. En större amerikansk epidemiologisk studie har dock pekat på att en kolhydratfattig och proteinrik kost inte innebär några sådana risker om proteinerna kommer från grönsaker och frukt och inte från kött.