Med semestern ökar alkoholkonsumtionen

Vår främsta semestermånad, juli, går mot sitt slut. De senaste veckorna har många ökat sitt alkoholintag. De flesta kan bryta de nya vanorna när det är dags att återgå till arbetet. Men mer än var tionde lever med en riskkonsumtion.

1 augusti 2011 13:01

Beroendemottagningar har fullt upp under sommaren. Det är föga förvånande med tanke på att alkoholintaget i Sverige, under denna tid på året, ökar med mellan 15 och 20 procent, enligt statistik från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD.

Enligt Alkohollinjen är det framför allt i september och oktober som det sker en ökning av antalet personer som söker hjälp för sina alkoholvanor.
– Under sommarmånaderna ringer nästan lika många som övriga månader, den stora ökningen är under hösten. Då har vi nästan 30 - 40 procent fler samtal, säger Kerstin Damström Thakker, driftsansvarig för Alkohollinjen vid samhällsmedicinska kliniken.

De som ringer under hösten är främst personer som under sommaren har ökat sitt alkoholintag.
– Av dem klarar de flesta av att bryta sina vanor och gå tillbaka till jobbet när semester är slut. Men en del gör inte det.

För de som under hela året konsumerar stora mängder alkohol, så kallade riskkonsumenter, kan ett ökat alkoholintag på sommaren vara det som till slut leder till ett beroende. Men även de som inte är riskkonsumenter kan tappa kontrollen över alkoholen.

När ett beroende utvecklas sker både psykiska och fysiska förändringar i kroppen. De första tecknen på att någon ligger i riskzonen och bör söka hjälp är främst psykiska.
– Några indikationer är känsla av att man måste dricka eller att ens sociala liv förändras, att man inte orkar gå till arbetet. Rent fysiologiskt brukar man säga att hjärnan byggs om när man dricker alkohol. Men de fysiska förändringarna, hälsoproblemen, utvecklas ofta över lång tid. De flesta måste dricka ofta och länge, men det varierar från person till person, säger Kerstin Damström Thakker.

Den som berusningsdricker kan akut göra sig illa fysiskt. Antingen genom att personen skadar sig eller förlorar omdömet och gör saker som personen inte brukar göra – som att köra bil onykter.

Hos Alkohollinjen kan den som oroas över sina egna eller anhörigas alkoholvanor få råd. Många människor väntar med att söka hjälp eftersom att de skäms. Då kan det underlätta att få vara anonym, säger Kerstin Damström Thakker.
– När de väl söker hjälp har det har gått väldigt långt för en del. Men det kan vara enklare att ringa än att besöka en klinik, vi har ju ingen kontakt öga mot öga.

Alkohollinjen erbjuder samtalsstöd och ger tips på hur man kan förändra sina alkoholvanor samt slussar personer vidare vid behov.

På Systembolaget på Dragarbrunnsgatan går Mattias Willman med en back öl i handen och tittar på vin. Han är en av dem som dricker mer alkohol under ledigheten.
– Under semestern är det ju lördag hela veckan. Men jag dricker knappt resten av året, så alkoholintaget ökar ju markant då.

Annars dricker han mest när han är bortrest eller på fest, då kan det bli två – tre öl. Bland ölsortimentet står Nils Olofsson. Även han dricker mer alkohol under semestern, liksom på helger och vissa högtider.
– Jag dricker ju inte när jag jobbar.

Men han tror inte att han dricker mer under sommaren.
– Nej, men jag för inte dagbok.

I Ning Wangs korg trängs några vinflaskor med andra alkoholhaltiga drycker.
– Jag handlar till restaurangen nu, själv dricker jag bara ett glas vin när jag är ledig. Men nu har jag inte haft semester på två år, jag är egenföretagare.

Att fundera över sina alkoholvanor ser Ning Wang ingen anledning till. Hon dricker sällan; när hon är ledig eller får besök. En som däremot ägnat lite tid på att fundera över sin alkoholkonsumtion är Hedvig Tängdén.
– Min man och jag pratade just om det här, ifall vi dricker mer under semestern. Men vi kom fram till att vi inte gör det. Vi är småbarnsföräldrar så vi dricker inte så mycket. Jag dricker andra saker på sommaren, men inte en större mängd.

FAKTA ALKOHOLKONSUMTION I SVERIGE

Genomsnittlig alkoholkonsumtion per person i liter ren (100 procent) alkohol år 2010:
Januari: 0,56
Februari: 0,61
Mars: 0,71
April: 0,77 (påsk och valborg)
Maj: 0,84
Juni: 0,91 (midsommar)
Juli: 0,97 (semester)
Augusti 0,80
September: 0,68
Oktober: 0,72
November: 0,76
December: 0,87 (jul- och nyår)

Källa: Sorad, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet.

Trendbrott i konsumtionsmönster

Gränsen för riskkonsumtion är 14 standardglas för män och 9 standardglas för kvinnor. Allt berusningsdrickande definieras som riskkonsumtion. Till berusningsdrickande räknas att vid ett och samma tillfälle dricka 5 standardglas för män och 4 standardglas för kvinnor.

Även om alkoholkonsumtionen ökar på sommaren så är trenden att svenskarna dricker mindre, totalt sett, enligt statistik från SoRAD. År 2010 var alkoholkonsumtionen räknat i ren sprit 13 procent lägre än toppåret 2004.

Nedgången beror främst på minskad införsel och smuggling, vilket sker parallellt med en ökad försäljning hos Systembolaget. Mycket pekar på att konsumtionen minskat främst bland yngre personer, speciellt under 40 år, och framför allt bland pojkar.

Sett i ett längre perspektiv är alkoholkonsumtionen fortfarande relativt hög. Från mitten av 1990-talet och fram till 2004 skedde en kraftig ökning och alkoholintaget för 2010 är 15 procent högre än vid mitten av 1990-talet.

Människor i Uppsala, Södermanland, Värmland, Örebro. Västmanland och Dalarna konsumerar tillsammans 8,8 liter räknat i ren sprit per person. Det är högre än i Norrlandslänen, som har den lägsta konsumtionen med 7,5 liter, men mindre än i Stockholms län, som har den högsta konsumtionen med 10 liter. Högst andel riskkonsumenter återfinns i Stockholm.

Här dricker svenskar mest och minst

I Stockholms län, som har högst alkoholkonsumtion: 10 liter.

I Uppsala, Södermanland, Värmland, Örebro, Västmanland och Dalarna: 8,8 liter.

I Norrlandslänen, som har minst alkoholkonsumtion: 7,5 liter.

Andel riskkonsumenter perioden 2005 – 2009:

Bland både män och kvinnor är riskkonsumtion av alkohol vanligast i Stockholms län och minst vanligast i Norrbottens län. I Stockholms län räknas nästan 19 procent av männen och drygt 12 procent av kvinnorna som riskkonsumenter medan motsvarande siffror för Norrbottens län är drygt 10 och 4 procent.

I Uppsala län räknas 14,5 procent av männen och 8,3 procent av kvinnorna som riskkonsumenter.

Källa: Sorad

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Linn Eriksson