Försäkringskassan på bättringsvägen

Var fjärde anställd på Försäkringskassan saknar förtroende för ledningen och bara var tjugonde har fullt förtroende för generaldirektören och staben. Myndigheten har fortfarande stora interna problem. Men arbetsron börjar sakta återvända.

4 juli 2010 11:05

År 2007 försvann Försäkringskassan från Tierp. Kontoret hade de sista året varit bemannat bara en dag i veckan och lokalkostnaderna gick inte att försvara. Nu är myndigheten tillbaka. Ett servicekontor öppnades på Centralgatan i höstas.
–  Det känns väldigt bra. Vi kunde väl önska att vi fick fler besökare, men Tierpsborna har väl hittat andra kontaktvägar med myndigheten när vi inte fanns här, säger Berit Freiman.

Hon har arbetat på Försäkringskassan i Uppsala under flera år och sköter nu ärenden för både Försäkringskassan och Skatteverket. Berit Freiman tror på servicekontor-konceptet och upplever att kunderna har ett behov av att få träffa en människa, inte bara hänvisas till en webbsida.

Det finns flera positiva saker som händer i och kring Försäkringskassan. Några av de anställda UNT talat med beskriver det som en rehabilitering efter en längre tids sjukdom. Men att Försäkringskassan fortfarande är krasslig råder det inga tvivel om. Kundundersökningar visar att missnöjet är större nu än 2007. Men även den egna personalen har mått dåligt. Interna medarbetarundersökningar UNT har tagit del av visar på katastrofala förändringar på vissa områden.
– Det har varit väldigt stora påfrestningar på personalen. Ny lagstiftning och ny organisation samtidigt skapade dubbla belastningar, säger Ann-Helene Ivarsson, regionchef på Försäkringskassan i Uppsala.

Medarbetarundersökningarna visar att Försäkringskassans handläggare anser att de hjälper kunderna i mindre utsträckning nu, än före reformen. Men få vill kritisera regeringen för förändringarna.
– Väljer man att jobba här får man hantera det, säger Ann-Helen Ivarsson.

Försäkringskassans överdirektör Stig Orustfjord ser också förbättringar inom myndigheten. Handläggningstiderna har kortats och arbetssituationen blivit bättre. Men han vill inte blåsa faran över.
–  Många har jobbat hårt länge. Jag vill inte säga att de är trötta, snarare utschasade. Kritiken mot handläggarna har varit hård, och obefogad. Det finns anställda som inte berättar var de jobbar under en lördagsmiddag.

Den springande punkten i kritiken har varit att handläggarna inte tar sitt personliga ansvar för att hjälpa sjuka. Stig Orustfjord ger inte mycket för kritiken. Lagen har förändrats och handläggarna måste följa lagen annars kan de personligen ställas till svars. Men oförståendet för detta är utbrett.
–  Jag har till och med träffat riksdagspolitiker som frågat mig varför vi inte kan vara mer flexibla, och jag har svarat att det är politikerna som stiftar lagarna, säger Stig Orustfjord.

Krisen i Försäkringskassan fanns på alla nivåer i organisationen. Det interna förtroendet för ledningen hade kollapsat och myndigheten hade under året byggt upp ett underskott på 950 miljoner kronor. Skattebetalarna fick stå för notan. En hastigt genomförd omorganisation där 22 separata länsmyndigheter förvandlades till en enda skapade stora klyftor. Syftet var att minska kostnaderna och skapa enhetliga regler för socialförsäkringen oberoende av var i landet man bor. Även på högsta nivå var förtroendet förbrukat. Mellan åren 2006 och 2008 slutade samtliga personer i ledningsgruppen. Bara generaldirektören Curt Malmborg satt kvar. Men direkt efter Malmborgs avgång började avhopparna återvända. I dag sitter fyra av sex återigen i ledningen för Försäkringskassan. Men trots skiftet på toppen har bara 30 procent av medarbetarna förtroende för generaldirektören och staben.
–  Vi börjar få arbetsro, men stressen är för hög och kundernas missnöje för stort. Vi måste jobba hårt med de frågorna, säger Stig Orustfjord.

Det finns många anställda som har tröttnat, som säger att de inte orkar vänta på förbättringarna som aldrig kommer, arbetsron som aldrig infinner sig och kritiken från omvärlden som aldrig verkar upphöra. Jag når Uppsalabon Eva som har varit anställd på Försäkringskassan i över 30 år per telefon. Hon har de senaste två åren skickat flera mejl till mig och berättat om problem inne på kassan. Hon suckar.
– Det är en rovdrift på personalen, säger hon. Ja, rovdrift. Några små, små saker har väl blivit bättre, men de är för få och det går för långsamt. Den här myndigheten består till 80 procent av kvinnor och hälften av oss har jobbat här i mer än 20 år. Du förstår? Försäkringskassan är ett kollektiv av trotjänare. Vi biter ihop och vi jobbar på, men den här omorganisationen har knäckt många.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Johannes Nesser