Betygsinflation i Uppsala

1 668 gymnasieelever i Uppsala uppnådde MVG på de nationella proven. Men ytterligare 18 procent fick MVG när lärarna satte betyg på samma grupp elev. Det visar en granskning som UNT gjort.

22 maj 2011 18:09

Ibland pratas det om betygsinflation, att eleverna får för höga betyg. Ett sätt att mäta om betygen ligger rätt är att jämföra med elevernas resultat på de nationella proven.
UNT har sammanställt statistik från tolv gymnasier i Uppsala under åren 2008–2010. Siffrorna visar att många gymnasieelever i Uppsala får toppbetyg av sina lärare trots att de inte presterar fullt på de nationella proven. För ungefär var sjätte gymnasieelev satte läraren toppbetyget MVG trots att eleven inte uppnått MVG på nationella provet.

Det här kan leda till orättvisor mellan eleverna när de tävlar om högre utbildningar. Elever som pluggar hårt på en skola och ges relevanta betyg kan slås ut av elever som fått högre betyg trots mindre kunskaper.
– Är det så innebär det absolut en orättvisa mellan eleverna. Ett MVG måste verkligen vara värt ett MVG, framhåller Mohamad Hassan (FP), kommunalråd med ansvar för gymnasieskolan.
Hans uppfattning är att det vuxit fram en betygsinflation i Uppsala.
– Det är jätteolyckligt. En orsak kan vara att skolorna i sin marknadsföring vill visa upp att många av deras elever får höga betyg, tror Mohamad Hassan.
Frågan handlar även om pengar. För varje elev som en skola lyckas dra till sig för exempelvis samhällsprogrammet betalar kommunen ut 75 000 kronor.
Andelen gymnasieelever i Sverige som fått maxpoäng i slutbetyget har ökat 25 gånger mellan 1997 och 2009. Under samma period har snittpoängen för samtliga elever ökat med 12 procent, enligt siffror från Skolverket.
 
En förklaring skulle kunna vara att gymnasisterna presterar allt bättre. Men internationella studier visar att svenska gymnasister istället halkar efter. I till exempel matematik har Sverige fallit kraftigt sedan 1995 och passerats av Italien och Slovenien, trots att även dessa länder backat.
Någon heltäckande statistik för Uppsalas gymnasier finns inte men Mohamad Hassan anser att betygsinflationen minskat de senaste tre åren.
– Troligen beror det på att vi uppmärksammat frågan. Upptäcker vi stora skillnader mellan betyg och resultatet från nationella proven tar vi upp det med skolledningen.

Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har arbetat länge med frågan om betygsinflation.
– För att komma till rätta med problemet bör de nationella proven inte längre rättas av lärare på den skolan där eleverna går. Dessutom måste det bli en gräns för hur stor skillnaden får vara mellan kursbetyg och de nationella proven på klass- eller skolnivå. För skolor som avviker för mycket bör sanktioner införas, anser Jonas Vlachos.
En vanlig föreställning är att betygsinflation är vanligare vid friskolor. Men enligt en undersökning som Jonas Vlachos gjort åt Konkurrensverket finns inga stora skillnader mellan fristående och kommunala skolor.
 
Skolverket har i flera år försökt åtgärda betygsinflationen, ändå kvarstår problemet.
– Det hänger samman med att läraren själv bestämmer betyget, säger Jonas Sandqvist på Skolverket. Betyget kan inte överklagas och vi kan inte säga åt läraren att du sätter fel betyg. Lärarna måste själva diskutera sig fram till vad som är rätt nivå för det betyg som ges.
Till höstterminen kommer nya läroplaner där det tydligare anges vad som krävs för ett visst betyg, något Jonas Sandqvist tror kan begränsa betygsinflationen.

BAKGRUND

Undersökning av tolv gymnasier
UNT har gått igenom statistik från tolv slumpvis utvalda gymnasieskolor i Uppsala under perioden 2008-2010.
1 668 elever vid de aktuella skolorna fick MVG på de nationella proven. Av samma grupp fick 1 974 elever MVG när lärarna satte betyg. Uppgifterna gäller engelska A, matematik A och svenska B. Enbart studieförberedande utbildningar har tagits med i undersökningen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Staffan Wolters