Allians-nej till rättvisemärkt

Den borgerliga alliansen vill inte att Uppsala blir en rättvisemärkt kommun. Politiker ska inte tala om för människor vad de ska köpa, anser alliansen.

28 februari 2011 08:55

Oppositionen däremot tycker att kommunen går miste om en chans att påverka.

Måndagskvällens möte med kommunfullmäktige lär bjuda på en het diskussion om varför den borgerliga alliansen säger nej till att göra Uppsala till en rättvisemärkt kommun, en så kallad Fairtrade city.
Alliansens argument är främst ideologiska, man vill inte uppifrån styra över hur människor och företag väljer att konsumera.
– Det är en typ av socialism, att tala om hur folk ska bete sig, och det ligger inte i linje med vårt sätt att styra, säger kommunalrådet Cecilia Forss (M).

För att bli rättvisemärkt måste Uppsala kommun uppfylla ett antal kriterier. Bland annat ska man sätta ett mål för kommunens egen etiska konsumtion och bilda en styrgrupp tillsammans med föreningar och det lokala näringslivet.
För en kommun av Uppsalas storlek krävs också att:

  • Ett utbud av minst 80 etiska produkter finns fördelade på minst åtta matbutiker.
  • Minst 15 hotell, kaféer och restauranger serverar etiska produkter.
  • Minst 50 arbetsplatser konsumerar minst en etisk produkt, till exempel kaffe eller te.

Men Cecilia Forss tycker inte att kommunen måste rättvisemärkas för att öka konsumtionen av etiska produkter.
– Den här utvecklingen sker ändå, konsumtionen av rättvisemärkta varor ökar. Här i Stadshuset dricker vi till exempel redan rättvisemärkt kaffe och vi behöver inget politiskt beslut för att göra det. Dessutom är rättvisemärkt ett varumärke och det är inte kommunens sak att gynna sådana.

Men där har Cecilia Forss fel, menar oppositionsrådet Erik Pelling (S):
– Att rättvisemärkt är ett varumärke tyder på ren okunskap, det handlar om en oberoende produktmärkning.
Erik Pelling menar att Uppsala på grund av alliansens agerande missar en chans att göra verklig skillnad.
– Uppsala är Sveriges fjärde största stad och vi upphandlar varor och tjänster för två miljarder kronor per år, därför har vi stora möjligheter att påverka. Om kommunen går före och ställer krav på fler etiska varor blir det även lättare för privatpersoner att handla schyst.

Erik Pelling tycker att alliansens argument mot rättvisemärkningen visar på ett snävt tänkande om att marknaden och enskilda konsumenter ska lösa allt.
– Men kommunen är ju också en konsument som precis som alla andra konsumenter kan göra medvetna val och inte handla det som är billigast, säger han.

FAKTA: 40 KOMMUNER ÄR RÄTTVISEMÄRKTA

Rättvisemärkningen ska skapa bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. För att en produkt ska få kallas rättvisemärkt ska den uppfylla en rad kriterier:

  • Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor.
  • Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet.
  • Barnarbete och diskriminering motverkas.
  • Demokratin och organisationsrätten främjas.
  • Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas.

I dag är 40 svenska kommuner rättvisemärkta, exempelvis Malmö, Örebro och Norrköping.

Källa: Fairtrade Sverige

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Johanna Odlander