Äldre tar mindre sömnmedel nu

2006 var försäljningen av sömnmedel i Uppsala län bland den högsta i landet. Efter en kampanj riktad främst till äldre ligger siffrorna nu under rikssnittet. Kommunens äldreombudsman misstänker att sömnmedel ibland används på äldreboenden för att personalen inte räcker till.

2 oktober 2010 09:58

Många äldre tar sömnmedel i åratal. Men enligt Thomas Lindqvist, apotekare vid landstingets läkemedelsenhet, finns många skäl att hålla konsumtionen nere.
– Sömnmedlen ökar risken för yrsel och fallolyckor, dessutom finns studier som visar att långtidsanvändning har mycket liten effekt, säger han.

För några år sedan beslöt landstinget i Uppsala att försöka få ner sömnmedelsanvändningen, och startade en kampanj som främst vände sig till personer över 65 år. De äldre fick lära sig hur sömnmedel kan ersättas med beteendeträning, exempelvis avslappningsövningar, mer fysisk aktivitet eller att gå till sängs först när man är rejält trött. Informationen spreds bland pensionärsorganisationer, via tv-reklam med mera. Bland dem som var 80 år och äldre använde var fjärde person i Uppsala län i snitt en dos sömnmedel per dygn under 2005. I dag har andelen minskat till var femte person.
– Den enda förklaring jag kan se är att kampanjen haft effekt, säger Thomas Lindqvist.

Uppsala kommuns äldreombudsman Margaretha Åkerlind Skuteli är övertygad om att äldre ibland får sömnmedel för att personalen inte hinner med.
– Sjuksköterskan kan få påtryckningar från nattpersonalen när någon vårdtagare är uppe på nätterna och ropar. Det kan vara bra att ge medicin för att dämpa oro, men är man underbemannad på ett äldreboende är det lätt hänt att ta till läkemedel.
Margaretha Åkerlind Skuteli tycker inte att läkarna generellt skriver ut för mycket läkemedel.
– Men de följer inte alltid upp effekterna. Det är betydligt lättare att sätta in en medicin än att sätta ut den.

I fjol prövade äldreboendet Karl-Johansgårdarna i Uppsala att dra ner på användningen av sömnmedel och lugnande medel för ett tiotal vårdtagare. Dagpersonal var bekymrad över att några av dem som fick sömnmedel blev orkeslösa på dagarna.
– En del i personalen tyckte det vore bättre om de äldre som var pigga på kvällen fick vara uppe lite längre som alternativ till sömnmedel. De menade även att vårdtagarna skulle bli mer alerta följande dag om man minskade på sömnmedlen, uppger Marianne Sellgren på äldrekontoret.
Merparten av de äldre på Karl-Johansgårdarna blev piggare när medicinmängderna minskades och bara i något fall fick medicinen återinsättas eftersom personen ifråga blev orolig.
– Vi jobbar kontinuerligt med frågan och vår läkare ser alltid över vilka läkemedel vårdtagarna har. Det gäller särskilt när vårdtagarna kommer hit från sjukhus, säger Mia Runfors, chef för Karl-Johansgårdarna.

Erland Johansson har varit god man åt ett tiotal personer på äldreboenden. Han märkte att en av dem, en man i 60-årsåldern, ofta var väldigt trött. Erland Johansson är före detta docent i fysiologisk biologi och har goda kunskaper om läkemedel. Han begärde ut mannens journaler och där framkom att han gavs två typer av sömnmedel.
– Enligt journalen hade det förekommit att personalen väckt honom för att ge honom sömnmedel trots att han, som de skrev, ”sov som en stock”. Det var ju mycket anmärkningsvärt och jag påpekade det för personalen som blev ganska så generad.
Efter ett halvårs begäran lyckades Erland Johansson få träffa mannens läkare och de två sömnmedlen ersattes av ett preparat vid behov.
– Efter det blev han lite piggare, summerar Erland Johansson.


Fakta

Enligt nya studier har sömnmediciner mindre effekt än man tidigare trott. Sömnen förlängs med i snitt 20 minuter per natt och antalet uppvaknanden blir ett färre jämfört med sockerpiller, placebo. För långtidsanvändare är effekten ännu mindre. Biverkningar hos äldre i form av yrsel, glömska och fallrisk är fyra–fem gånger vanligare bland dem som använder sömnmedel.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Staffan Wolters