"Vi måste tänka mer på vad som hjälper i längden"

Fler människor är i Uppsala för att tigga nu än förra vintern. Det säger Eva Moberg, som ansvarar för natthärbärget i Uppsala och i helgen deltar i en medborgardialog om tiggeri. Hon tycker att vi måste tänka mer på vad som hjälper i längden.

27 januari 2016 15:00

Vad tycker egentligen Uppsalaborna om tiggeriet? Det kommer att uppmärksammas i helgen, då ett sextiotal medborgare ska möta politiker, tjänstemän och experter i en medborgardialog.

–  Jag tycker det är bra att man bjudit in till detta. Vi måste våga tala om det här och våga vara realistiska, säger Eva Moberg, som är föreståndare på Livets ords kommunalt stödda natthärbärge i Ulleråker, där en stor del av de EU-migranter som befinner sig i Uppsala sover under vintern.

Hur många EU-migranter är i Uppsala just nu och tigger?

– Jag skulle tippa på ett hundratal i alla fall. I december var det runt 200, sedan åkte många hem över jul och nyår men nu börjar många komma tillbaka. Jag bedömer att det är fler här den här vintern för att tigga än förra vintern. Vi ser nya grupper komma som inte var här för ett år sedan.

Var sover de flesta?

– Vi har 40 platser på natthärbärget. Vi har i stort sett inte behövt neka någon, men vi har haft proppfullt hela tiden. De som inte sover här sover i sina bilar eller husvagnar. Jag vet inte om någon sover utomhus längre, tidigare sov ett gäng under ett av brofästena men förhållandena där var så dåliga att kommunen röjde upp och har nu satt för galler där.

Vad säger EU-migranterna om Uppsalaborna?

– Överlag säger de att svenskar är fina och visar respekt. Det är längesedan nu som jag hörde att någon blev illa behandlad. Vi på härbärget har ju blivit vänner med dem, vi skrattar och äter ihop, så de berättar för oss vad de är med om. Även om vi i Sverige inte accepterar tiggeri som en framkomlig väg är det ändå väldigt skönt att svenskarna kan visa de som tigger vänlighet.

Går det att få ihop lika mycket som tidigare på att tigga?

– Inte riktigt, för det är ju fler som tigger. Men de verkar fortfarande få ihop mer pengar på att tigga än på att arbeta hemma i Rumänien. Det finns flera projekt i Rumänien drivna av svenska organisationer där man skapat exempelvis sömnadsjobb som ger ungefär 2000 svenska kronor i månaden, lite över minimilönen. Men eftersom de i Sverige kan tjäna omkring 200-300 kronor om dagen på att tigga så är det inte attraktivt att jobba. Ändå är det ju väldigt svårt att begripa att man hellre tigger.

Så hur bör svenska samhället göra anser du?

–  Vi ska inte överdriva hjälpen, för om människor blir beroende av social hjälp så tar de inte egna initiativ. Det sker nu ett tillnyktrande hos oss och i andra organisationer som möter dessa människor. När vi ser att människor inte har några planer för livet mer än vem som ska hjälpa en imorgon, då måste vi ta en funderare. För det är inte nyttigt för någon att leva så.

Menar du att Uppsala erbjuder för mycket hjälp?

– Vi bör tänka igenom vad som är den bästa hjälpen i längden och hur vi hjälper dessa människor att välja ett annat liv. Vi behöver ställa mer krav på gruppen och vi bör knyta närmare band med fungerande organisationer i Rumänien. Något som är nytt och bra för i år är att vi tar en symbolisk avgift för att bo på härbärget, efter beslut av kommunen.

Det diskuteras om barnen borde få gå i svenska skolan, vad anser du?

–  Min inställning är att barn inte bör finnas i den här miljön, med föräldrar som tigger. Det ger dem dåliga förutsättningar och instabil skolgång. Trots att fattigdomen är stor i Rumänien tror jag ändå att det är bättre för dem att vara kvar där och gå i skola i sin hemmiljö.

På måndag presenterar den nationelle samordnaren riktlinjer för hur kommunen ska hantera EU-migranters situation. Vad tänker du om det?

– Att det är bra, det behövs. Jag har träffat Martin Valfridsson, samordnaren, flera gånger och har stort förtroende för honom. Han har gjort ett grundligt arbete under ett års tid och bland annat besökt 90 kommuner, träffat organisationer och varit i Rumänien flera gånger. Jag ser verkligen fram emot rapporten och hur vi kan ta till oss den här i Uppsala.

<p>Vad bör göras?</p>

Det har gått omkring sex år sedan de första tiggarna från andra EU-länder, främst Rumänien, började dyka upp på gatorna. Debatten har varit livlig både bland politiker och allmänheten om vilket ansvar det svenska samhället kan och bör ta för denna utsatta grupp.

30-31 januari samt 13 februari pågår en medborgardialog i Uppsala på temat tiggeri, arrangerat av Uppsala universitet som en del av ett forskningsprojekt om demokrati. Ett 60-tal länsbor deltar, liksom politiker, socialtjänst, polis samt ansvariga från dagverksamheten Crossroads samt natthärbärget. Teman för samtalen är "Vad är problemet?", "Vems ansvar är det?" och "Vad bör göras?".

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Elin Sandow