– Det var på tiden, det här måste vara det grövsta fallet hittills av forskningsfusk i form av plagiering. De hade ordagrant kopierat vår uppsats. Enda skillnaderna var att de bytt ut våra namn mot sina egna, ändrat rubriken och lite i figurerna, strukit vårt tack till Vetenskapsrådet och märkligt nog lagt in vår uppsats som en referens, säger Börje Johansson, seniorprofessor i den kondenserade materiens fysik vid Uppsala universitet.
För jämnt tio år sedan publicerade han tillsammans med fyra kolleger vid Uppsala universitet, Kungliga tekniska högskolan och Linköpings universitet en uppsats i den amerikanska vetenskapsakademins välrenommerade tidskrift PNAS om deras forskning kring ett potentiellt material för användning i bränsleceller, ceriumdioxid. Ett drygt år senare dök samma uppsats upp i den inte lika välrenommerade, men respekterade fysiktidskriften Journal of Materials Science – men nu med fyra forskare vid indiska Anna university, Indira Gandhi center for atomic research och University of Oklahoma i USA som påstådda upphovsmän.
– Inte nog med att de hade knyckt vår artikel rakt upp och ner, efteråt visade det sig att de till och med hade lurat till sig vår hjälp att få plagiatet antaget för publicering. Innan det antogs hade Journal of Materials Science granskare ställt fem frågor om uppsatsen till dem. En av dessa bedragare mejlade frågorna vidare till en av mina kolleger, som förstås besvarade dem i tron att de kom från en intresserad läsare av vår uppsats, berättar Börje Johansson.
Ett så grovt plagiat, i synnerhet av en artikel som publicerats i en välrenommerad tidskrift med stor spridning, är dömt att upptäckas. Sedan chefredaktören för Journal of Materials Science, Barry Carter, fått klart för sig att också han gått på en nit publicerade han 2008 ett "corrigendum" som medgav att uppsatsen var ett plagiat och bad de svenska forskarna om ursäkt för artikelstölden. Men inte förrän 22 februari i år publicerade Journal of Materials Science på sin hemsida en notis om att den till sist formellt hade återkallat artikeln Determination of dopant of ceria system by density functional theory, eftersom den var ett plagiat av de svenska forskarnas arbete.
– Det borde inte ha tagit så lång tid. Att det gjorde det berodde på att vi saknade ett lämpligt system för återkallande av uppsatser. Vi ville inte att uppsatsen skulle tas bort, vilket bara skulle gömma fusket. Vi ville att uppsatsen skulle fortsätta att vara tillgänglig, så att andra som fuskar får veta att det kommer att finnas en bestående dokumentation av bedrägeriet, säger Barry Carter.
Lösningen blev att låta fuskartikeln finnas tillgänglig elektroniskt, men nu med en tydlig markering att den är RETRACTED (tillbakadragen) tvärs över alla sidor.
Enligt Barry Carter kan ett liknande misstag inte hända igen.
– I likhet med andra tidskrifter förlitade vi oss tidigare på att våra granskare skulle upptäcka bedrägligheter. I dag går alla uppsatser som vi får in igenom ett dataprogram för att upptäcka plagieringar. Jag avslår personligen alla uppsatser som får höga poäng vid denna koll, även om det beror på att författarna plagierar sig själva, säger han.
Här kan du kolla originalartikeln i PNAS http://www.pnas.org/content/103/10/3518.full
och här kan du kolla hur fuskarna kopierade den http://link.springer.com/article/10.1007/s10853-006-1486-5