Studenter tävlar med missilbakterie

I stället för sommarlov försöker de hitta nya sätt att bekämpa onda bakterier i tarmfloran. Målet för de 22 studenterna är att vinna en internationell tävling i syntetisk biologi - förutom att hitta lösningar på problemet med antibiotikaresistens.

12 augusti 2014 09:24

I en labbsal på Biomedicinskt centrum tar Martin Friberg, Stephanie Herman och Alexander Virtanen emot i vita rockar. Det är viktigt med skyddsutrustning för att inte förstöra proverna, annars kan de lätt bli felaktiga.

– Levande organismer är känsliga, säger Alexander Virtanen.

De ingår i ett lag som ska delta i den internationella tävlingen IGEM, där studenter från hela världen tävlar i att genmodifiera levande organismer och uppfinna en biologisk maskin. Sitt arbete med syntetisk biologi jämför de med programmering.

– Om man ser cellen som en dator och DNA som en kod modifierar vi inte Windows utan lägger bara till en textkod. Det vill säga, cellen plockar upp en bit DNA från utsidan, förklarar Martin Friberg.

För att vinna finalen i Boston är det viktigt att sticka ut, vilket laget hoppas göra med sitt projekt som handlar om att skapa alternativ till antibiotika- i form av yoghurt. Under sommaren har de utvecklat ett system för att manipulera goda bakterier till att kunna söka upp och döda onda bakterier. Någon gång i framtiden kanske man kan äta bakteriedödande yoghurt i stället för penicillin om man drabbas av matförgiftning eller salmonella.

– Antibiotika angriper alla bakterier, även de goda. Med vår "missilbakterie" behöver man inte bli av med hela tarmfloran, berättar Stephanie Herman.

Idén fick de efter att ha läst vetenskapliga artiklar dels om system som söker upp onda bakterier och dels om sådana som dödar dem. Att ta fram en bakterie som fungerar på båda sätten är unikt.

– En av våra handledare sade att det bästa med ungdomar är att de provar saker som erfarna forskare menar är omöjliga, men ibland visar sig fungera, säger Martin Friberg.

I dagsläget är det ovisst om lagets hypotes kommer att hålla fullt ut, men även om det skulle visa sig att de delar av andra bakteriers DNA som de plockat ihop för att tillsätta sin missilbakteries genpool inte är kompatibla, hoppas de ändå kunna så ett frö till framtida forskning.

– Multiresistenta bakterier är ett stort problem. Det har hänt att Akademiska sjukhuset tvingats stänga tre avdelningar på grund av en enskild patient, som inte verkat svara på någon antibiotika. Det finns rapporter som visar att om vi inte gör något kommer vi inom 100 år ha samma hälsosituation som innan antibiotikan fanns. Då kan en vanlig infektion vara dödlig, säger Stephanie Herman.

Det kommer dock under alla omständigheter dröja länge innan antibiotika kan ersättas med bakteriedödande yoghurt.

– Enligt rådande lagar om genmodifierade produkter är det i princip omöjligt att få tillstånd att sälja sådan yoghurt. GMO- debatten är en komplicerad och kräver mer forskning. Tyvärr är det svårt att få finansiering till studier på genmodifiering just eftersom det inte finns någon marknad att tala om, säger Martin Friberg.

Sommarforskningsprojektet Uppsalastudenterna fått delta i är därför ett lyckokast. De ansvariga professorerna har gett dem fria händer att forska om vad de vill inom området syntetisk biologi.

– Det bästa är känslan att göra något som ingen gjort tidigare, tycker Stephanie Herman.

IGEM Internationell tävling inom syntetisk biologi

Sommarforskning

IGEM (The International Genetically Engineered Machine Competition) anordnas av universitetet Massachuttes Institute of Technology i Boston och firar i år 10- årsjubileum. Uppsala universitet har deltagit varje år sedan 2009. I början deltog endast studenter från civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik, men i takt med att tävlingen ökat i popularitet har även personer som läser andra utbildningar tagits in. Ansvarig för projektet är professor Anders Virtanen på institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Genmodifiering

Genteknik är att förändra organismers arvsmassa. Det kan till exempel handla om att ta fram grödor med bättre näringsinnehåll eller större motståndskraft mot sjukdomar. EU har världens hårdaste lagstiftning kring genetiskt modifierade organismer, GMO. Det ska garantera att endast säkra genetiskt modifierade livsmedel släpps ut på marknaden. Innan ett livsmedel godkänns gör Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, en riskbedömning av det. För att till exempel genetiskt modifierad majs ska godkännas måste experterna bedöma att den är lika säker att äta som annan majs. Varje genetiskt modifierad växt bedöms också ur miljösynpunkt, till exempel om den kan bli ett besvärligt ogräs eller få andra negativa konsekvenser för miljön, innan den godkänns. I Sverige är det Jordbruksverket som ansvarar för den bedömningen.

Omdiskuterad teknik

EU-lagstiftningen ställer hårda krav på märkning av genmodifierade organismer, GMO. Syftet är att man som konsument, genom tydlig märkning, ska ha möjlighet att göra ett medvetet val mellan genetiskt modifierade livsmedel och konventionella livsmedel.

Källa: Livsmedelsverket

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!