Uppsala kommun anser att fastighetsbolaget Jernhusen, som bygger landstingets nya kontorshus mellan Storgatan och Godsmagasinet, på flera punkter brutit mot det nya bygglov som gavs i somras.
– Det hus som nu byggs på platsen har inte bygglov. Fastighetsbolaget har inte följt det lov som de fått, säger kommunens bygglovchef Christian Blomberg.
Jernhusen hävdar å sin sida att husbygget följer bygglovet till punkt och pricka. Enligt bolaget har kommunen alldeles för sent ställt nya krav på huset, som då redan var under uppbyggnad.
– Vi har tidigt 2015 haft en tät dialog med kommunen och försökt hitta en samsyn kring vår nya bygglovsansökan. Vi är förvånade över att kommunen nu kommer med invändningar som borde lyfts vid den första bygglovsansökan, säger Daniel Boije, tf pressansvarig vid Jernhusen.
Tonläget mellan parterna är ovanligt beskt. I en skrivelse betecknar kommunen de ändringar som bolaget velat genomföra som "ett slags systematiskt förfall" av husets kvalitéer. Enligt skrivelsen, som låg till grund för kommunens beslut att avslå nytt bygglov, är byggnaden inte längre lämpligt utformad för sitt ändamål som handels- och kontorshus.
Fastighetsbolaget anser för sin del att kommunens bedömning bygger på felaktiga tolkningar av byggritningarna och "undergräver förtroendet för stadsbyggnadsförvaltningen som myndighet". Enligt bolaget strider kommunens agerande mot normal rättstillämpning.
Huset fick ett första bygglov sommaren 2014. Sedan fastighetsbolaget fått klartecken till att öka husets storlek gavs ett nytt lov i somras. I höst lämnade bolaget in ytterligare en ansökan om nytt bygglov. Enligt bolaget handlar det bland annat om nya fönster i takvåningen, flyttning av dörrar samt färre dörrar i bottenvåningen. Då sade plan- och byggnadsnämnden nej.
I sak handlar tvisten om utformningen av bottenvåningens fasad samt planlösning. Enligt kommunen ska fasaden bestå av glaspartier med minimala fogar, karmar och beslag som knappt är synliga. Bottenvåningen får därmed en lätt och transparent karaktär som samspelar med den övriga fasadens tydliga vertikala och horisontella indelning, enligt kommunen, som anser att fasaden i bottenplan nu i stället byggs med tydliga lister och foder, som inte ger den kvalité som krävs.
Dessutom anser kommunen att ytan för butiker, restauranger eller annan verksamhet i bottenvåningen bantats kraftigt, medan andelen kontor ökat. Enligt kommunen försvåras dessutom möjligheten att passera genom huset när entréerna flyttats.
Enligt kommunen är det särskilt viktigt att huset innehåller verksamheter och service som ger liv och rörelse åt området även på kvällar och helger. Byggnadsnämndens ordförande Erik Pelling (S) anser att det varit nödvändigt att sätta ned foten och avslå den senaste bygglovsansökan:
– Det här är inte vilken plats som helst. Vi har ställt krav på hög kvalitet i arkitekturen och en levande miljö i bottenvåningen, det är vad Uppsalaborna kan förvänta sig. Här har man inte respekterat en överenskommelse, då måste vi vara tydliga med att våra krav är viktiga, säger Erik Pelling.
Jernhusen anser tvärtom att man följt bestämmelserna i de bygglov som getts. Enligt bolaget har inga ändringar gjorts i fasaden. I stället är det kommunen som tolkat ritningarna felaktigt och i en "ren efterhandskonstruktion" hävdat att glasfasaden ska ha närmast osynliga lister och foder. De ändringar som gjorts i planlösningen är enligt bolaget marginella och kräver dessutom inte nytt bygglov, enligt bolaget.
– Någon passage för allmänheten genom byggnaden har vi inte planerat eller kommunicerat. Gatuplanet har från början varit ämnat för restaurang- och butiksverksamhet, vilket i sig är tillgängligt för allmänheten, säger Daniel Boije vid Jernhusen.
Diskussionerna om husets utformning och storlek har pågått i flera omgångar mellan kommunen och Jernhusen. Enligt kommunens bygglovchef stod det redan i våras klart att de fasadpartier som framställts för att monteras i huset inte stämde med bygglovet. Han säger att kommunen tidigt gjort klart att det senaste bygglovet måste följas:
– Vi har varit väldigt tydliga med att de måste hålla sig till det bygglov som kommunen gett, säger Christian Blomberg.
Under hanteringen av ärendet har kommunen, enligt bygglovchefen, övervägt att stoppa hela bygget, men valt att låta det fortsätta för att inte riskera skador på fastigheten.
Fastighetsbolaget har nu överklagat byggnadsnämndens avslag på bolagets ansökan om nytt bygglov. Jernhusen vill att länsstyrelsen godkänner bygglovet eller skickar tillbaka ärendet till byggnadsnämnden, med uppmaning att klubba igenom bygglovsansökan. Under tiden kommer husbygget att fortsätta.
I nästa steg kan ärendet sedan hamna hos mark- och miljödomstolen, om parterna inte kommer överens. Om det slutligt slås fast att huset inte byggts enligt gällande bygglov kan kommunen kräva att huset ändras, med krav på vite från fastighetsbolaget om ändringarna inte genomförs.