Skolorna skolkar från simningen

Simning är livskunskap och en viktig del i ämnet idrott och hälsa. Trots det skolkar flera skolor helt, eller delvis, från simundervisning. Det visar UNT:s granskning.

16 juni 1916 11:40

Lekar och rörelser i vatten. Balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge. Enligt Skolverkets regelverk är de momenten en del av undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Trots det är det långt ifrån alla elever i de lägre årskurserna i Uppsala som får chansen att bli vän med vatten.

UNT har gått igenom besöksstatistiken på Gottsundabadet och Fyrishov, för 2015 och stämt av antalet skolbad med det faktiska elevtalet på samtliga grundskolor i kommunen. Siffrorna visar på stora variationer där flera skolor inte når upp till ett skolbad per elev och år.

– Alla årskurser simmar inte varje år, säger Johanna Wallin som är rektor på Sverkerskolan.

Att simning med små barn är personalintensivt av säkerhetsskäl, och att det kostar att gå och simma, är hennes förklaringar till prioriteringen.

Inte heller på Uppsala Enskilda skola simmade alla elever förra året. Enligt rektor Malin Olsson handlade det om att checka av elever i årskurs 4 och 5. Enligt Fyrishovs statistik köpte skolan tre skolbadstimmar 2015. I dag går det cirka 180 elever på skolan.

– Jag kan inte med stolthet säga att vi hade ett bra upplägg för simundervisningen, säger Malin Olsson.

Både på Sverkerskolan och på Uppsala Enskilda skola finns i dag en plan för att stärka simundervisningen. Eleverna ska få fler tillfällen att öva simning och det ska ske mer i de lägre åldrarna.

– Simning är mer än bara kunskap – det handlar om liv och död, säger Malin Olsson.

9 juni önskade rektor Ulrika Nissemark på F-3-skolan Eriksskolan hej då och önskade de cirka 330 eleverna en trevlig sommar. Samtliga barn gick på sommarlov utan en enda timmes simundervisning i skolan under läsåret. Man kan fråga sig hur det känns att skicka elever på sommarlov, utan att skolan levt upp till Skolverkets skrivningar i läroplanen om det centrala innehållet som handlar om lekar och rörelser i vatten för elever i årskurs 1-3, för att stärka vattenvanan.

– Det är klart att jag känner ett ansvar, men det är en jättesvår fråga att svara på, säger Ulrika Nissemark.

Simningen på Eriksskolan har varit uppe till diskussion och nästa läsår planeras det för att tvåorna få leka och bli mer och bli mer vana vid vatten.

Lars-Åke Backman är undervisningsråd och ämnesansvarig för ämnet idrott och hälsa på Skolverket.

– Simning är som vilken annan del av ett ämne som helst. För att man ska bli kunnig så behövs upprepning och träning – en progression från det lätta till det svåra, säger han.

Problemet är att flera skolor i Uppsala inte jobbar så med simning kontinuerligt utan ”prickar av” eleverna i årskurs 5 och skickar dem som inte kan simma på extraundervisning, för att klara simkravet i årskurs 6.

– Tänk motsvarande kring läskunnighet; att man upphör med läsning i årskurs 5. Det är inte rimligt, säger Lars-Åke Backman.

<p>Krav på simkunnighet i årskurs 6</p>

Det centrala innehållet i simning så är det uppdelat på årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9.

Senaste i årskurs 3 ska eleverna fått chansen till lekar och rörelser i vatten, att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge. Men först när eleverna går ut årskurs sex ska de kunna simma minst 200 meter och hantera nödsituationer vid vatten.

2014 gjorde Skolverket en undersökning kring simundervisningen i Sveriges skolor. Den visade att ju tidigare skolorna satsade på simning för barnen desto fler klarade simkravet i årskurs 6.

Källa: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!