Som UNT rapporterat friades nyligen en man frÄn misstankar om att ha vÄldtagit ett barn pÄ den förskola i Uppland dÀr han arbetar.
Erik, som egentligen heter nÄgot annat, gjorde förra vÄren en polisanmÀlan i ett helt annat Àrende. Han misstÀnkte att en anstÀlld pÄ en förskola i Uppsala förgripit sig pÄ hans son. Orsaken var att pojken haft ont i halsen, blodig avföring och drömt mardrömmar.
â Han hade ont i rumpan och berĂ€ttade att fröken gjort illa honom med sin eld. Han pekade pĂ„ en dockas snopp och sa att det var elden. Han sa ocksĂ„ namnet pĂ„ den i personalen som skulle ha gjort det, berĂ€ttar Erik.
Sonen ska Àven ha varit rÀdd för att gÄ in pÄ förskolan nÀr den utpekade anstÀllde var dÀr. Pojken lÀkarundersöktes och förhördes av polisen men Äklagaren bedömde att det inte gick att bevisa brott.
â Jag fick veta att domstolarna har samma beviskrav pĂ„ ett litet barn som pĂ„ en vuxen vilket gör barnen mycket utsatta, sĂ€ger Erik.
NÀr sonen flyttades till ett annat dagis upphörde hans besvÀr enligt Erik. Han uppger att den utpekade anstÀllde jobbade kvar pÄ förskolan efter utredningen.
Erik tycker att skyddet för barn inom förskolan Àr svagt, nÄgot han vill att folk ska vara medvetna om. Han menar att förskolelokaler borde förses med kameror och undanskymda vrÄr byggas bort.
Skulle inte det bidra till hysteri?
â NĂ„got mĂ„ste göras för att skydda barnen, svarar Erik.
à sa Landberg, psykolog som arbetar med utsatta barn, sÀger att misstankar om sexuella övergrepp mot smÄ barn vanligtvis Àr besvÀrliga att utreda.
â MĂ„nga gĂ„nger sker övergreppen bakom stĂ€ngda dörrar och det Ă€r fĂ„ övergrepp som ger synliga skador. De flesta som döms blir det för att de sjĂ€lva har filmat hĂ€ndelsen, berĂ€ttar Ă sa Landberg.
Ett problem Àr att barn kan ha svÄrt att redogöra för vad som hÀnt. En del kanske skÀms och smÄ barn kanske inte ens förstÄr vad de varit med om. Samtidigt behöver domstolarna exakta uppgifter om exempelvis vad som intrÀffat och nÀr det skedde.
â Om inte barnen kan ge en sammanhĂ€ngande och detaljerad berĂ€ttelse Ă€r risken att de inte blir trodda i domstolen. Om de Ă„ andra sidan pratar för mycket kan domstolen tro att de har blivit tillsagda av nĂ„gon vuxen vad de ska sĂ€ga, uppger Ă sa Landberg.
Hon har svÄrt att se hur rÀttsvÀsendet skulle kunna hantera saken annorlunda eftersom alternativet vore att döma utan tillrÀcklig bevisning.
â I vissa fall kan man bli bĂ€ttre pĂ„ att förhöra barnen och den misstĂ€nkta. Ibland blir de inte ens hörda eftersom anmĂ€lningen verkar för vag. Det borde man Ă€ndra pĂ„, sĂ€ger hon.