Poängsystem ökar chansen få barn

Med ett nytt poängsystem för att gradera och välja ut embryon ökar chansen att en provrörsbefruktning lyckas och leder till att det ofrivilligt barnlösa paret får barn.

11 november 2014 14:12

Det visar forskare vid Uppsala universitet och privata Carl von Linnékliniken i Uppsala i en studie, som publiceras i den välrenommerade facktidskriften Human Reproduction.

– Vid valet av embryon kan vi nu för första gången på ett evidensbaserat sätt rangordna embryons potential, i stället för att som tidigare ha varit hänvisade till embryoexpertens "magkänsla". Även embryon som inte ser självklart perfekta ut i mikroskopet kan ha stor potential, säger Jan Holte, läkare vid Carl von Linnékliniken.

Vid provrörsbefruktningar, så kallade IVF-behandlingar, hämtas flera ägg från den ofrivilligt barnlösa kvinnans äggstockar för att i laboratoriet befruktas med mannens spermier. När äggen efter ett par dagar har utvecklats till tidiga embryon sätts i regel bara ett av dem in i kvinnans livmoder.

Den nya studien omfattar 4 304 ofrivilligt barnlösa par som under en sexårsperiod gjorde ett eller flera sådana behandlingsförsök. Studien är därmed den i särklass största i sitt slag, även internationellt sett.

Drygt en fjärdedel av behandlingsförsöken slutade med att slutmålet uppnåddes och det ofrivilligt barnlösa paret blev föräldrar. Forskarnas analys visar att flera faktorer hos embryot som valdes ut påverkade chansen till att behandlingsförsöket skulle resultera i barn.

– Litet förvånande var att resultaten inte var bäst för embryon där cellerna delat sig snabbast. Allra bäst var chansen när embryot innehöll fyra jämnstora celler, alla med en enda cellkärna och utan några i mikroskopet synliga små fragment inuti sig. För yngre kvinnor med sådana embryon ledde nästan hälften av behandlingsförsöken till barn, säger Jan Holte.

Lägst chans att behandlingsförsöket skulle lyckas var när celler i embryot hade dubbla kärnor, i synnerhet om ägget bara hunnit dela sig till två eller tre celler.

– Man kan aldrig säkert säga att ett behandlingsförsök inte kan lyckas, men om kvinnan genomgått upprepade misslyckade behandlingsförsök med sådana embryon bör paret nog överväga alternativ, till exempel provrörsbefruktning med donerade ägg, säger Jan Holte.

Baserat på resultaten tillämpar Carl von Linnékliniken numera ett tiogradigt poängsystem för att välja ut vilket av flera embryon som ska sättas in i livmodern.

– Detta har bidragit till att vi kunnat ytterligare förbättra våra resultat. I dag leder vart tredje behandlingsförsök till att paret får barn, säger Jan Holte.

Fakta Tusentals provrörsbarn föds varje år

I Sverige föds årligen cirka 3 000 barn efter en provörsbefruktning, så kallad in vitro-fertilisering.

Vanliga skäl till provrörsbefruktning är att kvinnan har skadade äggledare eller att mannen har få eller dåligt rörliga spermier. Många andra orsaker till ofrivillig barnlöshet kan också behandlas också med provrörsbefruktning.

Världens första "provrörsbarn", Louise Brown, föddes i England 1978.

Nästan var tusende invånare på jorden i dag är ett "provrörsbarn".

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Åke Spross