Det är full fart bland eleverna i klass 5 B i Valsätraskolan. De ska just genomföra ett rollspel i mobbning och använder stolar för att leva sig in i situationen. Den stol som representerar den mobbade placerar eleverna liggande på golvet. En annan stol utgör mobbaren, den sätts ovanpå en annan stol.
– Vad kan den göra som vill försvara den mobbade, frågar läraren Jessica Kimby.
– Den personen kan ställa sig mellan mobbaren och den mobbade, föreslår Jakob Sokolowski och skjuter in en stol mellan de båda andra stolarna.
Sedan i höstas genomgår Valsätraskolans samtliga 800 elever, från förskoleklass till årskurs 9, en utbildning i Kiva, en anti-mobbningsmetod från Finland.
Modellen, som används bland 100 000-tals elever i Finland, har enligt vetenskapliga utvärderingar lett till minskade trakasserier. Enligt en studie bland 1 500 finska skolor som tillämpar Kivametoden har andelen mobbade elever minskat med en fjärdedel.
– Kiva går bland annat ut på att synliggöra att alla har ett ansvar för att förebygga och stoppa mobbning. Alla har sin roll i en mobbningssituation, från mobbaren till den tysta godkännaren, säger Jessica Kimby.
Utbildningen i Kiva följer ett särskilt program och vid den lektion där UNT är med får eleverna i klass 5 B ta ställning till en rad påståenden som Jessica Kimby läser upp.
– "Det är inte min sak att ingripa om någon blir mobbad". Alla som håller med om det påståendet ställer sig upp, säger hon.
Ingen elev reser sig men Julia Gustafsson räcker upp handen:
– Vi elever ska ingripa men det är även de vuxnas ansvar att göra något, påpekar hon.
I Kivaprogrammet ingår att titta på filmsekvenser i ämnet och en vuxen mans vittnesmål om hur illa han for av mobbning verkar ha gjort intryck på eleverna.
Så här långt, efter åtta av de tio lektioner som ingår i utbildningen, tycks eleverna ha goda kunskaper i mobbningens mekanismer.
– Vilka roller finns, frågar Jessica Kimby.
– Mobbaren, mobbarens förstärkare, den tysta godkännaren, den mobbade, räknar eleverna upp.
Alla skolor i Uppsala har numera dokument för sitt värdegrundsarbete men risken finns att de bara blir hyllvärmare. Med Kiva däremot måste eleverna jobba konkret med mobbningsfrågorna, något de kommer att få göra varje läsår under sin tid på Valsätraskolan.
– En annan fördel med Kiva är att utbildningen är likadan i alla skolor. I vanliga fall brukar det skilja mellan skolorna hur man jobbar med de här frågorna, säger Jessica Kimby.
De elever i klassen som UNT talar med verkar positiva.
– Man inser hur det är att vara mobbad. Ingen i vår klass blir mobbad men om det händer kan det vara bra att veta vad man ska göra, säger Maja Seiman.
Gagik Khachatryan tycker att Kiva får eleverna att fundera kring mobbning. Han berättar att han så sent som samma dag har ingripit när en elev tog stryptag på en annan.
– Jag och mina kompisar stoppar bråk, det vågar vi för vi är tuffast i skolan. Jag sa till killen som bråkade att du kan få problem om du mobbar.
– Mm, man kan hamna i socialtjänsten, inflikar en kompis.
Ytterligare några grundskolor i Uppsala är intresserade av att introducera Kivametoden. Jessica Kimby menar att hon redan kan skönja effekter i den egna klassen.
– Jag tycker att det blivit lugnare bland eleverna sedan i höstas då vi började jobba med den här metoden. Visserligen har barnen mognat men jag tror ändå att Kiva haft effekt.
Fler av UNT:s artiklar om mobbning: