Ett förslag till ny organisation för modersmålsstödet presenterades redan i våras och många av Uppsalas drygt 2 300 föräldrar med modersmålsundervisning befarade att deras barn skulle mista det.
– Just det har hänt. Vi får ingen undervisning alls. Jag har flera vänner som råkat ut för samma sak. När den nya organisationen presenterades sade man att modersmålsundervisningen inte skulle förändras så mycket. Nu får vi beskedet från förskolan att det inte ens går att söka för våra barn, säger Yekbun Alp vars dotter Tinda blivit av med sin modersmålspedagog i kurdiska.
Motiveringen föräldrarna får är att deras barn pratar tillräckligt bra svenska. I nya instruktioner till förskolan skriver utbildningsförvaltningen att det bara går att söka modersmålsstöd för barn som har brister i svenska språket, är nyanlända eller behöver språkligt stöd av särskilda skäl.
Alexandra D'Urso vars dotter Solenn fått nej till modersmålsstöd i franska har tappat förtroende för de politiker som sagt ja till nyordningen.
– Man sade att modersmålsundervisningen skulle implementeras i verksamheten och genomsyra den. Det var inte sant. De här är bara en besparing man vill göra. Både forskare, lärare och föräldrar har protesterat, kommunen slår ju mot de som behöver de här resurserna mest, säger hon.
Det är dock inte meningen att föräldrarna ska få någon generell modersmålsundervisning i förskolan. Det säger Giggi Thomson som är ansvarig tjänsteman för förändringsarbetet.
– Det finns inte lagstöd för att förskolan ska ha modersmålsundervisning. Det är föräldrarnas ansvar. Tidigare var det här utformat som ett generellt stöd i Uppsala kommun. Det är borttaget. Språk och kultur ska vara en del av förskolans ordinarie uppdrag.
Hur då, Uppsala kommuns förskolor har 40 olika språk?
– Du kan aldrig representera 40 språk och det handlar inte om att prata barnets språk utan att uppmuntra och skapa nyfikenhet för språk och kultur i allmänhet. Man kan sjunga olika sånger och ramsor, studera olika alfabet, ta upp olika högtider i olika kulturer. Man ska plocka in det mångkulturella i förskolan. Väcka barnets nyfikenhet, men inte prata språket, säger Giggi Thomson.
I skollagen står att förskolan ska ge möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modermål?
– Det uppfyller vi genom att de som behöver får hjälp av modersmålslärare och genom vår nya organisation. Ett team med fem specialister ska stödja förskolorna och bygga upp en bank med sånger, sagor och annat materiel som kan behövas.
Giggi Thomson hänvisar till kritik från Skolinspektionen som går ut på att den tidigare modersmålsundervisningen i Uppsala inte var en integrerad del av förskolans ordinarie verksamhet.
– Politikerna gjorde en genomlysning och beslutade att ge förskolan incitament att ta uppdraget. Det hade de inte velat göra tidigare utan lutade sig mot modersmålspedagogerna, säger hon.
Är inte risken att det här bara blir ytligt och oengagerat?
– Personalen tycker själva att det är roligt och spännande och vi har teamet med fem pedagoger som följer upp verksamheten. Det här blir inte en försämring utan en förbättring. Det var inte positivt när en pedagog kom en gång i veckan och träffade ett barn en halvtimme isolerat, säger Giggi Tomson.
När den nya organisationen kommer att vara i full funktion är oklart.
– Vi är inne i en förändringsprocess och många förskolor har ännu inte förstått vilken roll de har. Många förskolor gör generella beställningar på modersmålsundervisning, men de måste vara motiverade på individnivå. Vi informerar mycket om det just nu.