– Min bedömning är att detta är betydligt vanligare när nya arter bildas än vi vetat om. En konsekvens är att det generellt blir svårare att beskriva släktskap.
Det säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Tillsammans med forskarkollegan Alexander Suh, huvudansvarig för studien, har han analyserat arvsmassan hos ett 50-tal fågelarter enligt en ny metod, som ger en delvis ny bild av hur fåglarnas släktskap utvecklades när dinosaurierna dog ut för omkring 65 miljoner år sedan. Deras resultat presenteras nu i den ledande vetenskapliga tidskriften PLoS Biology.
Fåglar var ett av de djurslag som genomgick en närmast explosionsartad utveckling när dinosaurierna lämnat scenen. Inom 5 - 10 miljoner år, en kort tid i evolutionssammanhang, utvecklades flera nya fågelgrupper. Det höga tempot gjorde att deras släktskap inte följde de gängse rätlinjiga mönstren. Uppsalaforskarna visar bland annat att en gök därför kan vara mer släkt med en kolibri än med en duva i en del av arvsmassan, medan motsatt förhållande gäller i en annan del. Den nya studien visar för första gången att fenomenet förekommit långt tillbaka i tiden och därmed sedan länge påverkat evolutionen.
– Vi kan se att den mycket snabba utvecklingen av olika fågelsläkten innebar att arvsmassan inte ”hann med” att dela upp sig i separata linjer vid artbildningen, säger Hans Ellegren.
När nya arter bildas i snabb takt kan slumpen avgöra vilka ursprungliga genetiska varianter som hamnar i vilka utvecklingslinjer, så kallad ofullständig linjesortering. Genom att studera fåglarnas arvsmassa utifrån de ”hoppande gener” som är en beståndsdel i fenomenet har forskarna kunnat visa hur olika delar av arvsmassan kan ge skilda bilder av släktskapen.
– En konsekvens är att det generellt blir svårare att beskriva släktskap. Man kan komma fram till olika och i och för sig korrekta slutsatser, beroende på vilka delar av arvsmassan som studeras, säger Hans Ellegren.
Uppsalaforskarnas studie pekar på att läroböckernas bild av livets utveckling som ett träd, där varje gren är en art, kanske bör ersättas av en buske, med betydligt mer komplexa utvecklingslinjer. Alexander Suh kommer nu att gå vidare med samma metod och studera utvecklingen hos mer sentida fågelarter. Hans Ellegren tror att forskningen även kommer att få åtskilliga efterföljare inom andra grupper av organismer.
Bakgrunden till Uppsalaforskarnas studie är den kartläggning av släktskapet hos alla större grupper av fåglar, som lades fram för mindre än ett år sedan. Ett internationellt konsortium av ett 100-tal forskare lade fram världens i särklass största studie av fåglarnas genetiska släktträd. Resultaten visade bland annat att dinosauriernas undergång för 65 miljoner år sedan öppnade fältet för en explosiv utveckling av nya fågelarter.