Larmet gick 00.40 natten till torsdagen.

– Nu är det avspärrat för teknisk undersökning. Det är rubricerat som grov mordbrand, säger polis Niklas Olsson som är på plats i Klockbacken i Sigtuna.

Det finns ingen misstänkt för att ha anlagt branden. Enligt polisen finns i nuläget, torsdag morgon, inga spår.

Artikelbild

| Bara förkolnade rester återstår av klockstapeln efter nattens brand.

Viktor Persson, Sigtunabo, var en av många Sigtunabor som såg branden i natt och gick för att följa förödelsen. Enligt honom stod lågorna som en kvast upp ur klockstapeln.

– Det syntes som en eldkvast över Sigtuna. Klockan 01.49 rasade stapeln ihop, säger Viktor Persson.

Tidigare i somras, den 12 och 19 juni, var det någon som bröt upp dörren till klockstapeln. Viktor Persson hjälpte till att tjära om dörren efter det senaste tillfället.

Gunnar Weman, Sigtunabo och ärkebiskop emeritus, kom till platsen tidigt på torsdagsmorgonen.

Artikelbild

| Bara förkolnade rester återstår av klockstapeln efter nattens brand.

 – Det är sorgligt det här, det är det minsta man kan säga.

 Det finns tre klockor i klockstapeln. De har ramlat ner mot en stenen. Det är oklart om de har gått sönder. Maria Eckerdal, präst i Sigtuna, var vid branden under natten och kom tillbaka under morgonen.

– Vi måste bärga klockorna. De är helgade, det vill säga invigda. De måste lämnas till en kunnig person nu för att kanske gjutas om eller lagas.

Gunnar Weman:

– Känslan att kunna gjuta in en bit av en gammal historia i en ny klocka är ändå värt en hel del.

Klockan i Sigtuna klämtar för freden två gånger per dag, klockan 10 och klockan 15. Nu tystnar den ringningen.

Stapeln kom till när Mariakyrkan blev församlingskyrka 1608. En av klockorna i stapeln är ett krigsbyte från Ryssland från 1580, och omgjuten 1751. Den lilla klockan är från Venngarn, och det kan vara den äldsta – från 1300-talet. Den största klockan är från 1815.