Det är slutsatsen som engelsmannen Michael Booth drar efter att ha smakat hákarl, pyttesmå bitar av fermenterad haj som ingår i buffébord till fest på Island. Hákarl luktar värre än surströmming och smakar … starkt. Brennivínet, den isländska varianten av akvavit gjord på potatis som ofta dricks till är också … starkt.
LÄS MER: HUA! Så hejar Uppsala på Island
Frågar man islänningar så är det inte ”jävlar-anamma” som gjort att ett land med 330 000 invånare, ungefär lika många som Uppsala län, har ett landslag som gått till kvartsfinal i fotbolls- EM, en Nobelpristagare i litteratur, Halldór Laxness, en konstnär med världsrykte, Olafur Eliasson, filmare som Hrafn Gunnlaugsson (Korpen flyger), Baltasar Kormákur (Djupet) och Grímur Hákonarson (Bland män och får).
De har forskare på universitet runt om i världen, inte minst i Sverige, och sagalitteraturen som berättar inte bara Islands historia utan även delar av vår egen. De hade sitt Allting innan Sverige fanns, de har vulkaner, geotermisk energi och varma källor, massor av torsk och dessutom islandshästar och en silvermedalj från OS 2008 som deras handbollslag tog hem. Att Island blev ett av deltagarländerna i Eurovision Song Contest 1986 har inte lett till några segrar, men vad gör det med en sångare, kompositör, musiker och skådespelare som Björk?
Däremot kan det vara ”jävlar-anamma” som gjorde att Leif Eriksson som första europé nådde Amerika, och säkert har det krävts en hel del av den varan också för att överleva på ön i Nordatlanten, vindpinad och till största delen karg och ogästvänlig om än vacker, som den är.
Einar Brekkan, islänning som bott största delen av sitt liv i Sverige och har en karriär som fotbollsspelare i bland annat allsvenskan och Sirius bakom sig tvekar inte om förklaringen till fotbollslandslagets framgångar:
– De tränar fotboll från det att de är små, 5-6 år gamla. De gör inte sommaruppehåll, de har elva inomhushallar och 27 konstgräsplaner och vid skolorna över hundra små inhägnade teknikplaner med konstgräs.
– Inhägnade?
– Ja, det är för att bollen inte ska sticka i väg ut i bäckar och försvinna ut i havet.
Sen är det klubbkulturen också förklarar Einar Brekkan:
– Redan från början har lagen avlönade och utbildade tränare, det ger en kvalitetskontroll på träningen. Spelarna delas in så att de bästa spelar ihop, A-, B- och C-lag kan man säga, redan från början, men alla får vara med. Och så kör de dubbla årgångar, 11-12-åringar, 13-14-åringar och så vidare. Då får alla vara störst och bäst ett år, och nästa år kämpa på mot tuffare motstånd.
Reynir Bödvarsson vid Institutionen för geovetenskapen, Uppsala universitet, och projektledare för Sveriges nationella seismologiska nät, är den man ringer till när himlen förmörkas av askmoln, lava strömmar nedför bergssidor eller jorden rämnar någonstans i världen. Han kom till Sverige 1976, gifte sig med en svenska och blev kvar i Uppsala. Av naturliga skäl har hans arbete ofta fört honom hem till Island. Hans förklaring till fotbollslandslagets framgångar är en annan än Brekkans:
– Det är sammanhållningen i laget, alla spelar tillsammans till hundra procent. Det kan vara ett isländskt särdrag, vi har alltid behövt ställa upp för varandra och lägga bråk åt sidan när stormar eller vulkaner orsakar katastrofer.
Men Reynir är inte bara positiv till sitt födelseland:
– Där finns fruktansvärda misslyckanden också, som kreppan, bankkraschen 2008. Den var resultatet av en nyliberal ideologi med privatiseringar av bankerna och en maktelit där personer verksamma inom politik och ekonomi är tätt sammanflätade. Det har lett till en korruption som aldrig skulle accepteras i Sverige.
Han hoppas på den nyvalde presidenten Gudni Johannesson, historiker och expert på det isländska presidentämbetet:
– Det isländska samhället är splittrat mellan en rik elit och de övriga, inte minst medelklassen som drabbats hårt efter kreppan och är förbittrad. Gudni står vid sidan av de gamla makteliterna, och det inger hopp.
För utomstående kan det också vara skönt att islänningar avsätter regeringar i val eller genom att banka på grytlock, och kastar bananer och skyr i stället för bomber när de är missnöjda.
Den amerikanske ekonomijournalisten Michael Lewis åkte till Island 2009 och klagade förutom på isländska bankirers extraordinära brist på moral och förstånd, också på isländska mäns uppförande och isländska kvinnors utseende.
Uppenbarligen hade herr Lewis inte kollat Miss Iceland på nätet. Kanske var det ändå tur att Lewis skrev 2009 och inte gjorde någon nätsökning. Vad han skulle ha tyckt om att 47-årige elektrikern Reynir Sigurdbjörnson kandiderade till Miss Island-titeln 2013 vill man inte tänka på. Reynir vann inte, men med nomineringen visade han ändå att islänningar inte räds att sticka ut i genderfrågor.
Redan 1980 när Vigdis Finnbogadottir valdes till världens första kvinnliga president markerades självständigt tänkande därvidlag.
Som självständiga beskriver Jenny Mandal som driver lslandshästkonsult i Alunda även de isländska hästarna. Hon är en av många som gillar islandshästar, Island och föga förvånande sin isländske make, Regghvidur. Det var hästarna som förde dem samman, båda har tävlat med sina respektive länders landslag, och nu är deras två barn ryttare i svenska landslaget.
– Hästarna är starka individer med stor personlighet, men går i flockar. Sådana är islänningarna också, riktiga kämpar som efter motgångar reser sig, borstar av sig och går vidare, men också kan samarbeta, säger Jenny Mandal.
Namnskicket på Island har givit upphov till lustiga historier i Sverige, som den om islänningen som sorterade in patientkort efter förnamn och därmed orsakade betydande förvirring innan kollegerna förstod vad som hänt. Fortfarande är det förnamnen som anges först i isländska telefonkataloger.
Isländska namn kan väcka förundran av andra skäl också, och det även om man hoppar över Snorre som väl fortfarande fnissas åt i svenska högstadieklasser. Ta Hrafnhildur till exempel. Korp-Hildur? Eller Harpa? Och i ärlighetens namn. Gylfi. Men med efternamnet Sigurdsson och nummer 10 på tröjan finns ingen tvekan, vi hejade på honom och hans lagkamrater när de spelade mot England. Vi fortsätter heja på dem och hoppas få se dem springa förbi fransmännen som i flygande pass, islandshästarnas speciella och mycket snabba gångart, och inget skulle göra oss gladare än att se dem i semifinal, och rent av EM-final.
Det är inte nödvändigt att fira med brennivín och hákarl. Det går säkert bra med pönnukökur och vatn. Eller flatbaka och bjór.